Radar

Amnesty Sápmis krav: Återlämna alla samiska kvarlevor

 En av 25 näveraskar som innehåller kvarlevor sänks ner under återbegravningen på försoningsceremonin vid Gammplatsen i Lycksele, 9 augusti 2022.

En rad svenska museer har samiska kvarlevor i sina samlingar. Detta trots att Sverige står bakom FN:s urfolksdeklaration om att urfolk har rätt att begrava sina anhöriga. Nu kräver Amnesty Sápmi att samtliga kvarlevor återlämnas så att samerna kan begravas på de platser de kom ifrån.

Ända in på 1950-talet pågick gravplundring i Sverige, med rasbiologiska motiv. Sametinget har länge arbetat för att samiska kvarlevor ska lämnas tillbaka till samerna.

Den första återbegravningen skedde 2002 från Historiska museet i Stockholm till Tärna by i Västerbotten. Den hittills största återbegravningen skedde på Gammplatsen i Lycksele 2019, då 25 samiska individer återvände till sin sista vila.

– Vi sörjer att det som skulle ha varit en ostörd viloplats grävdes upp och att era kvarlevor gjordes till forskningsföremål. Ni fördes bort härifrån, och hamnade på hyllor i ett museum. Det var fel att vi lät detta ske, ingen skulle ha tagit er härifrån, sa Åsa Nyström, biskop i Luleå stift vid ceremonin.

Återbegravningen i Lycksele väntades följas av en rad återlämnanden. 

– Vi behöver ha en tillit till att vi faktiskt får tillbaka våra förfäder. Så att det finns myndigheter och pengar och en organisation som är på plats så att vi har möjlighet att göra det här, sa Tanja Sevä, kulturutredare på Sametinget i SVT-dokumentären Gravplundrarna som fokuserade på återbegrvningen i Lycksele.

Men idag saknas samlad kunskap om samiska kvarlevor från plundrade gravar, skriver Amnesty Sápmi, som kräver att samtliga återlämnas. 11 statliga museer och en rad institutioner har kvarlevor enligt SVT.

Bland dem finns Historiska museet i Lund, som har kvar kvarlevor från sex samiska individer, enligt museets egna uppgifter.

– Alla institutioner som har samlingar med mänskliga kvarlevor har ett stort ansvar att medverka till den försoningsprocess som en repatriering kan innebära. Universitetet vill bidra på bästa sätt till att människor kan få tillbaka sina förfäder och kunna återbegrava dem värdigt, sa Erik Renström, rektor för Lunds universitet i samband med att kvarlevorna från en man återbördades till Arjeplogs sameförening 2022.

Pengar saknas

Men i år kommer inga begravningar att ske, enligt Amnesty Sápmi. Det behövs pengar för att få till stånd en värdig sista vila, och staten borde betala, skriver organisationen på sin hemsida: ”De tjänstemän som ägnade sig åt gravplundring finansierades av staten. Därför är det rimligt att staten också finansierar begravningar av de samiska kvarlevor som finns på museer. Det handlar om småpengar i statens budget.”

I höstas gav regeringen Riksantikvarieämbetet i uppdrag att analysera förutsättningar för att identifiera och återbörda av samiska föremål och mänskliga kvarlevor. Uppdraget ska redovisas 31 mars 2024.

Men Amnesty Sápmi vill inte vänta längre, och skriver: ”Det är 16 år sedan FN:s urfolksdeklaration antogs. Där framgår tydligt att urfolk har rätt att begrava sina anhöriga. Trots det har regering efter regering struntat i urfolksdeklarationen och samernas önskan om att få begrava sina anhöriga.”

Organisationen föreslår att alla museer får i uppdrag att inventera sina magasin efter mänskliga kvarlevor och tar initiativ till begravningar i samband med samer på berörda orter: ”Det är dags att Sverige lever upp till FN:s urfolksdeklaration. Nu.”