Radar

Underkänt miljöbetyg för Sveriges EU-ordförandeskap

"Jag delar inte bilden som EEB tecknar av det svenska ordförandeskapet", säger miljöminister Romina Pourmokhtari (L), här med EU:s miljökommissionär Virginius Sinkevicius under en pressträff i Stockholm.

Europas miljörörelsers paraplyorganisation EEB ger Sveriges ordförandeskap i EU det sämsta betyget på flera år, efter att ha granskat tio olika politikområden. Men klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) menar att den gröna omställningen har varit prioriterad:
– Jag tycker att deras kritik har brister.

”Historiska framgångar under det svenska EU-ordförandeskapet”. Det är rubriken på ett pressmeddelande från regeringen, som skickades ut när Sveriges halvår som ordförande i unionens ministerråd löpte ut vid månadsskiftet. Regeringen lyfter bland annat fram stora framgångar inom området att göra EU ”grönare”.

Europas miljörörelser är dock inte imponerade, visar en undersökning från European Environmental Bureau (EEB), där omkring 170 miljöorganisationer är medlemmar.

EEB har granskat Sveriges arbete som ordförandeland ur miljö- och klimatperspektiv utifrån tio olika områden, däribland EU:s gröna giv och förlusten av biologisk mångfald. Betyget blir underkänt för sju av de tio områdena, och neutralt för övriga tre.

Granskningen visar tydligt att Sverige inte har prioriterat miljölagstiftningen, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen som är en av organisationerna i EEB i ett uttalande.

– Det är anmärkningsvärt i en tid av klimat- och naturkris, där EU:s politik är oerhört viktig för den nödvändiga omställningen av vårt samhälle.

European Environmental Bureau, en paraplyorganisation där omkring 170 miljöorganisationer är medlemmar, har undersökt hur Sverige lyckats som ordförande i EU
European Environmental Bureau, en paraplyorganisation där omkring 170 miljöorganisationer är medlemmar, har undersökt hur Sverige lyckats som ordförande i EU. Bild: Naturskyddsföreningen/EEB

Röstade emot egna förslaget

Ett färskt exempel på hur Sverige inte lyckats med att driva igenom lagstiftning på miljöområdet är naturrestaureringen, som förra veckan föll i EU-parlamentets miljöutskott. Omröstningen slutade med 44 röster för och 44 emot förslaget.

Naturrestaureringen har kallats ”den biologiska mångfaldens flaggskepp” inom EU:s gröna giv, och går ut på att minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta ska restaureras till år 2030.

När unionens miljöministrar tidigare i juni tog ställning i frågan om naturrestaurering röstade Sverige emot sitt eget förslag på kompromiss, på grund av dess väntade konsekvenser för det svenska jord- och skogsbruket.

Främst inom politiken som rör just svenskt skogsbruk har Sverige inte lyckats med att varit neutrala, enligt Naturskyddsföreningen. Organisationen kritiserar exempelvis att Sverige bjudit in skogsindustrierna att marknadsföra sitt skogsbruk i möteslokalen utanför Arlanda där majoriteten av ordförandeskapets möten arrangerats.

– Sverige har genom sin agerande kring svenskt skogsbruk sänkt ambitionerna i EU:s miljöarbete, inte stått upp kring restaurering av natur och återigen varit en bromskloss till ett framtida hållbart skogsbruk, säger Karin Lexén.

EEB genomför granskningen av hur länderna arbetar med miljö- och klimatlagstiftning under sitt ordförandeskap två gånger per år. Betyget Sverige fick var enligt Naturskyddsföreningen det sämsta något land fått på flera år.

Ministern: Kritiken har brister

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har tagit del av kritiken, och skriver i en kommentar till Landets Fria:

– Jag delar inte bilden som EEB tecknar av det svenska ordförandeskapet och tycker att deras kritik har brister. Den gröna omställningen har varit en av fyra prioriteringar för det svenska EU-ordförandeskapet.

Ministern tar upp att en rad resultat på miljöområdet har uppnåtts under våren (se faktaruta), och lyfter arbetet med klimatpaketet Fit for 55, som är EU:s plan för att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent senast 2030.

– En central del har varit behandlingen av förslagen i Fit for 55-paketet, där ett stort antal förslag i paketet slutgiltigt antagits, och flera nått slutgiltiga överenskommelser med Europaparlamentet. Ordförandeskapet har lyckats nå i mål med rådets mandat för flera frågor, däribland de tunga lagförslagen gällande industriutsläpp, ekodesign och naturrestaurering, fortsätter Romina Pourmokhtari.

När det gäller förslaget om naturrestaurering röstade alltså en majoritet av EU:s miljöministrar ja, men Sverige röstade nej.

– Som alltid i EU-förhandlingar krävs kompromisser för att få med sig en majoritet av medlemsstaterna – utan stöd från medlemsstaterna, blir det ju inget beslut. Att vi gick fram med en allmän riktlinje om restaurering av natur trots att vi själva inte kunde stödja den, visar att vi inte låtit nationella ståndpunkter stå i vägen för vår roll att som ordförande driva förhandlingarna framåt, avslutar Romina Pourmokhtari.

Överenskommelser under svenska ordförandeskapet

Under det svenska ordförandeskapet har rådet nått slutliga överenskommelser om följande akter som berör departementets ansvarsområden:

• Halvledarakten
• Skydd av geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter
• Översyn av reglerna om distansförsäljning av finansiella tjänster
• Direktiven om förnybar energi (RED3)
• Energieffektiviseringsdirektivet (EED)
• Ansvarsfördelningsförordningen (ESR)
• EU:s utsläppshandelssystem (ETS)
• Förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF)
• Förordning om skärpta krav på koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar

Källa: Regeringskansliet