Radar

Regeringen stoppar forskning om hållbar utveckling i fattiga länder

Två lantbrukare i Uganda sorterar bönor som förädlats att tåla torka bättre.

”Resursslöseri”, ”föraktfullt” och ”upprörande arrogant”. Kritiken är svidande efter regeringens beslut att mitt i en ansökningsperiod strypa bidragen till utvecklingsforskning, alltså studier om hållbar utveckling i fattiga länder. Regeringen menar att biståndspengarna behövs bättre i krigets Ukraina.

Mitt i processen med att bedöma ansökningar har regeringen fattat beslut om att Vetenskapsrådet inte längre ska finansiera bidrag inom utvecklingsforskning, det vill säga forskning om hållbar utveckling i låginkomstländer.

Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke beskriver forskningens betydelse i ett pressmeddelande: 

– Målet med utlysningarna av projektbidrag inom utvecklingsforskning har varit att stärka svensk forskning av högsta kvalitet med särskild relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i låginkomstländer. På så sätt har forskningen bidragit till att hantera utmaningar kopplade till de globala hållbarhetsmålen.

Sedan 2013 har Vetenskapsrådet finansierat utvecklingsforskning med öronmärkta pengar från regeringens biståndsbudget. 

Under 2022 utdelades knappt 210 miljoner kronor till 60 forskningsprojekt. De handlade bland annat om att begränsa miljö- och hälsoeffekter av gruvdrift, om att stärka tilliten till vacciner i Afrika, om att minska undernäring och om turisters fiskkonsumtions effekter på tropiska korallrev. 

Stark kritik

Flora Hajdu, professor i landsbygdsutveckling vid SLU har fått ett forskningsprojekt finansierat med de medel som nu stryps, berättar hon på Twitter. Studien visade att Sveriges klimatkompensation i Uganda hade negativa effekter för lokalbefolkningen. Hon skriver: ”Vilket enormt resursslöseri av regeringen att avbryta en pågående process där redan forskare, forskningssekreterare och beredningsgrupper gjort massor av arbete för att få fram bästa projekten!”

Forskare med ansökningar om bidrag har fått reda på beslutet i ett mejl, utan förklaring.

Statsvetaren Niklas Altermark påpekar på Twitter att en ansökan tar minst några veckor att ta fram, och att antalet ansökningar i fjol var omkring 240. Han fortsätter: ”Det är en hisnande mängd arbetstimmar som man slänger i sjön. Djupt respektlöst.”

Ekonomiprofessor Martina Björkman Nyqvist vid Handels kallar beslutet ”fruktansvärt” och twittrar: ”Vilken skam att vara svensk idag!”

Även från den politiska oppositionen kommer kritik. Riksdagsledamot Åsa Westlund (S) skriver på Twitter att ”SD-regeringen är antingen helt inkompetent eller fruktansvärt föraktfull mot alla de forskare som lagt ned tid på att ansöka och värdera ansökningar.”

Före detta utrikesminister Jan Eliasson (S) som även varit vice generalsekreterare för FN twittrar att Sverige varit en ledande nation inom utvecklingsforskning. Han skriver: ”En utarmning sker nu av svensk utvecklingsforskning liksom av viktigt närbesläktat arbete inom civilsamhället. Inåtblickandet tycks systematiskt.”

Motiveras med kriget i Ukraina

Regeringens beslut innehåller ingen motivering till varför det fattats. Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) ger följande förklaring till Dagens nyheter

– Bakgrunden är att vi har ett krig i Europa, med enorma humanitära behov i Ukraina och stora behov av att också bygga upp Ukraina, som vi kommer att göra under många år. Då måste vi ställa om biståndet.

– Vi tror att behoven är större i Ukraina än på högskolorna.

På frågan om varför processen skett så abrupt säger Johan Forsell:

– Vi fasar ut det här på ett ansvarsfullt sätt. Det är en avtrappning som sker. Det handlar om att inga nya projekt ska beviljas men att de existerande ska få fortsätta. Vi har redan i regeringsförklaringen sagt att vi ska ta fram en reformagenda, att biståndsmedel ska användas mer effektivt. Så det kan inte komma som en överraskning för någon att vi skulle göra förändringar i biståndet.