Klimatförändringarna hotar världens biologiska mångfald, och vi befinner oss i vad som brukar kallas ett sjätte massutdöende. Men samtidigt som nära en tredjedel av Sveriges dagfjärilar är hotade – mycket till följd av att det storskaliga skogs- och jordbruket kringskurit deras livsmiljöer – har nya fjärilsarter flyttat in, söderifrån.

Ett internationellt forskarteam har undersökt fjärilars utbredning i Sverige och Finland under de senaste 120 åren. Det visade sig att antalet fjärilsarter ökat med i genomsnitt 64 procent, från 46 till 70 arter. Förklaringen är enligt forskarna att ökande temperaturer gjort att fjärilar flyttat norrut. 

Fjärilarnas möjligheter att utöka sitt utbredningsområde påverkas också av människans markanvändning, och arternas egna förutsättningar och behov, exempelvis vilka värdväxter de föredrar.

– Att förstå hur dessa faktorer interagerar och påverkar förutsättningarna för olika arter kommer att vara avgörande när vi fortsätter att möta och hantera effekterna av den globala uppvärmningen, förklarar Johanna Sunde vid Linnéuniversitetet i ett uttalande.

Fjärilar har olika roller i ekosystemet. Vissa är pollinatörer och andra skadegörare på växter. Nästan alla utgör föda för bland annat fåglar.
Johanna Sunde understryker att alla fjärilar inte förmår att anpassa sig och sprida sig i samma takt som temperaturen ökar. 

– Sådana arter minskar därför i antal och går en osäker framtid till mötes, säger hon.

Forskningen har letts från Linnéuniversitetet i samarbete med Lunds universitet, Gävle universitet och Finlands miljöinstitut. Studien Century-long butterfly range expansions in northern Europe depend on climate, land use and species traits går att läsa här.