Radar

Kommuners klimatarbete har stannat av: ”Oroväckande”

Samtidigt som torkan slår hårt i delar av landet är andra delar översvämmade.

Trots att nio av tio kommuner har drabbats av klimatförändringarna tycks arbetet med klimatanpassning ha avstannat, visar en ny undersökning från IVL Svenska Miljöinstitutet. Färre än hälften av landets kommuner har en plan för sitt klimatarbete, enligt föreningen Klimatbyrån.

Enigheten om att klimatförändringarna är en ödesfråga för mänskligheten och livet på jorden är monumental, vetenskapligt. Men trots vetskapen om att det är bråttom att agera finns det tecken på att arbetet ännu inte har kommit igång i alla Sveriges kommuner.

I en färsk undersökning från Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet säger mer än nio av tio kommuner att de har drabbats av effekter av klimatförändringarna. Främst handlar det om höjd temperatur, ökad nederbörd och förändrade flöden i vattendrag. Andra effekter som nämns är brist på vatten, sjunkande grundvattennivåer, stormar och problem med invasiva arter.

Trots att de flesta kommunerna är medvetna om problemen verkar det som om klimatarbetet har börjat att komma av sig. Flera undersökningar som presenterats i dagarna tyder på att det händer för lite för att vi ska klara olika klimatmål som satts upp. I grunden finns ett direkt motstånd mot klimatarbete från bland andra SD. Partiets ledare Jimmie Åkesson sa i den senaste partiledardebatten i TV4 att det var bisarrt att påstå att människor har dött i spåren av de ofta dramatiska väderförändringar vi ser i spåren av klimatkrisen.

– Det är oroväckande att klimatanpassningsarbetet bromsar in, tvärtom behöver takten öka. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra kommer hela landet att påverkas av klimatförändringar och alla kommuner behöver sätta in åtgärder, säger Magnus Hennlock på IVL Svenska Miljöinstitutet.

En tredjedel av kommunerna i undersökningen saknar helt politiska beslut om att arbeta med klimatfrågan. Storstadskommuner har generellt sett kommit längre än mindre kommuner. Det saknas inte bara planer, i en tredjedel kommuner finns det inte heller tjänstemän eller politiker som har ansvar för frågan. Förutom ideologiska skillnader kan det handla om resurser.

– Vi ser framför allt att små kommuner ligger efter med klimatanpassningsarbetet. Det är troligen en effekt av att de har små resurser och begränsat med kompetens att driva dessa frågor, säger Staffan Moberg på Svensk Försäkring.

Frivilliga avslöjar brister

Klimatkollen kallar sig en ”medborgarplattform som tillgängliggör klimatdata” och drivs av den ideella föreningen Klimatbyrån. De har i samarbete med Klimatklubben genomfört en undersökning av hur kommunerna sköter sitt ansvar för klimatarbetet. Frivilliga har samlat in uppgifter om vilka kommuner som har klimatplaner överhuvudtaget.

– Det är fantastiskt att så många medborgare har hjälpt till i att samla in informationen. Allmänhetens medverkan i klimatomställningen är helt centralt. Men listan underlättar också för kommuner som ligger lite efter i klimatarbetet, att kunna inspireras av vad andra gör, säger Klimatklubbens Emma Sundh.

Resultaten visar att mindre än hälften av Sveriges kommuner har en plan för sitt klimatarbete. 150 av 190 kommuner saknar plan, medan 29 av dem säger sig hålla på med att ta fram en.

– Om vi ska klara Parisavtalet, behöver vi veta hur vi tar oss dit. Därför är det förvånande och nedslående att så många av kommunerna verkar sakna klimatplan. Inte minst för medborgarnas möjlighet till insyn och ansvarsutkrävande, säger Ola Spännar från Klimatkollen.

Finland går före

Nu höjs röster för att införa obligatoriska krav på kommunala klimatplaner. Precis som i Sverige är det kommunala självstyret viktigt i Finland, men där har man lyckats införa sådana, påpekar representanter för Klimatkollen, Klimatklubben och Naturskyddsföreningen i en debattartikel. Sedan i mars är alla finska kommuner tvungna att inte bara ta fram en plan, utan också vidta åtgärder som är anpassade efter de nationella målen. Kommunerna ska få hjälp med verktyg för sitt arbete och pengar sätts till för att stötta lokala projekt.

Det som händer lokalt är en effekt av det som händer nationellt och till och med globalt men det är inte självklart att effekterna ser likadant överallt i ett stort land som Sverige. Det finska arbetet utgår från en stor respekt för att villkoren är väldigt olika i olika delar av landet och debattörerna menar att det borde vara möjligt också här i Sverige.