Radar

Första gången sedan 1990-talet: Barnfamiljer blir fattigare

 Regeringen håller pressträff om att utreda ett tak i bidragssystemet.

Nu minskar barnfamiljernas samlade inkomster för första gången sedan slutet av nittiotalet, och Försäkringskassan tror att bidragen kommer behöva höjas. Samtidigt vill regeringen se ett bidragstak. 

Regeringen vill tillsätta en utredning som ska föreslå ett system för bidragstak, meddelade de på en pressträff nyligen. Ingen ska kunna få mer i social- och bostadsbidrag än vad ett arbete ger i inkomst, tycker regeringen.

– Många bidrag är strama var för sig, men när man staplar olika bidrag på varandra blir de snabbt så höga att det är svårt för ett vanligt arbete att kunna konkurrera med de bidragsinkomsterna, sa Ulf Kristersson på pressträffen.

Men bidragsberoendet har inte ökat de senaste åren, snarare har det minskat enligt SCB. Andelen av samhällets samlade resurser som går till bidrag är dessutom lägre i Sverige än i övriga nordiska länder och vi ligger lågt ner i jämförelse med andra EU-länder.

– Totalt var antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag under 2022 det lägsta sedan mätningarna började 1990, säger Johanna Frodell, utredare på SCB.

För första gången sedan slutet av nittiotalet minskar nu barnfamiljernas inkomster enligt Försäkringskassan. Inflationen har ätit upp eventuella inkomstökningar och eftersom många bidrag inte är inflationsskyddade ökar den ekonomiska utsattheten ännu mer för familjer som redan har det knapert.

20 000 eller 700 000?

Andelen hushåll med dålig inkomststandard väntas öka och även om inflationen har slagit mot alla hushåll slår den hårdast mot redan utsatta grupper. Men vilka dessa grupper är råder det politisk oenighet om.

I debatten påstås ofta att 700 000 människor lever i utanförskap. Siffran kommer från SCB från början och är egentligen inte ett mått på utanförskap i sig. Den står inte för enskilda individer. SCB kallar det ”helårsekvivalenter”.

De allra flesta som får något bidrar får bara en liten del av sin försörjning den vägen, men SCB slår samman smådelarna till hela människor i statistiken.

Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent. (SCB)

I siffran ingår också inkomster från system som inte självklart kan kallas bidrag. Sjukpenning och a-kassa till exempel eller studenter med studiebidrag.

Hur många individer som verkligen lever i det regeringen kallar utanförskap är svårt att säga. Elisabeth Svantesson sa på pressträffen att det handlar om ungefär 20 000 hushåll och det stämmer hyggligt med andra uppskattningar.

För de hushållen är det ekonomiskt inte rationellt att börja jobba, menade Svantesson, utan att visa att det faktiskt är så att människorna bakom siffrorna verkligen resonerar så.

Slår hårdare mot svaga grupper

– Oavsett mått är den ekonomiska utsattheten störst bland ensamstående föräldrar, särskilt ensamstående mammor med flera barn och utrikesfödda föräldrar, säger Anna Persson, analytiker på Försäkringskassan.

Rädda Barnen publicerar kontinuerligt en rapport om barnfattigdomen i Sverige. Den senaste kom 2021. Redan då syntes tendenserna som Försäkringskassan har sett i sin analys.

Det är inte slumpmässigt vilka personer som ingår i den lilla gruppen som enbart har inkomster från försäkrings- och bidragssystem. Ensamstående mödrar födda i ett annat land är överrepresenterade och den grupp där den ekonomiska utsattheten ökar mest.

I Rädda Barnens rapport pekar man på två andra mönster som är tydliga. Barnfattigdomen är koncentrerad till ett litet antal kommuner och den är ofta kopplad till svårigheter att få tag på en ordentlig bostad. Forskning har också visat att skillnaden i livsmöjligheter ofta bara förklaras av uppväxtvillkor.

Det är inte rötterna i andra länder som orsakar segregation ur ett sånt perspektiv, utan segregationen som sådan. Snarare lyckas människor med sådan bakgrund bättre än genomsnittet som individer. De startar från en lägre nivå och måste jobba hårdare för att uppnå samma nivå som resten av befolkningen. Det syns tydligt i forskning kring gymnasiebehörighet.

Snarare än minskningar och åtstramningar kommer staten att behöva åtminstone korrigera bidrag uppåt och kompensera för snabbt ökande priser för att bibehålla en någorlunda jämn nivå på stödet för utsatta grupper, menar många.

– Om familjepolitiken ska nå målet om att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer i samma utsträckning som tidigare även i framtiden, kommer det förmodligen krävas fortsatta höjningar av ersättningsbeloppen i de behovsprövade och generella bidragen, säger Försäkringskassans Anna Persson.