Radar

Samhället viktigt för ungas psykiska hälsa

Egna och andras krav och förväntningar och hur samhället är utformat. Det är vad som skapar psykisk ohälsa hos barn och unga, enligt en ny undersökning.

Kraven och förväntningarna kan gälla skolan, framtid, social status och utseende och många unga känner sig otillräckliga. Konfliktfyllda relationer, mobbning och ofrivilligt ensamhet eller ha trassliga hemförhållanden.
Det är resultatet när 657 personer i åldern 13 till 25 år fått ge sin bild av den psykiska hälsan.

̶  Att ta del av unga personers egna upplevelser och erfarenheter är centralt för att förstå deras psykiska hälsa. Det finns alla skäl att agera kraftfullt för att förbättra ungas förutsättningar att må bra, och ungas röster och upplevelser behöver tas till vara och utgöra en viktig del i det arbetet, säger Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

De unga som gett sin bild har antingen deltagit i intervjuer eller fokusgrupper, besvarat webbfrågor eller lämnat in skrivna berättelser. Det materialet har kompletterats med statistik i rapport från Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Den psykisk ohälsan påverka olika sätt – brist på energi, irritation, fysiska symtom, känslor av meningslöshet.

För den goda psykiska hälsan sägs sociala sammanhang och relationer vara viktiga, liksom  hälsosamma vanor.

Normer och samhällsklimat

Samhällets utformning spelar stor roll för hur de unga säger sig kunna hantera sin psykiska hälsa, också sådana aspekter behöver tas i beaktande.

– Det handlar bland annat om ett medvetet arbete kring normer och samhällsklimat, och om hur vi bättre kan stötta varandra som medmänniskor. Vi ser även att ökad tillgänglighet till vård och stöd efterfrågas. Då handlar det både om kunskap om hur och var man kan söka vård, men även om bättre bemötande och om fler lågtröskelinsatser för att kunna få hjälp tidigt, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

För hbtq-personer, personer med funktionsnedsättning eller utländsk bakgrund är begränsande normer, diskriminering och våld, negativa bemötanden, brist på stöd och anpassningar något som lyfts fram.

Sara Fritzell, utredare, Enheten för psykisk hälsa och suicidprevention på Folkhälsomyndigheten beskriver för TT hur nomer också påverkar.

– Killar upplever det inte tillåtet att må dåligt eller att man får prata om det, medan det finns en förväntan att tjejer nästan ska må dåligt och att deras känslor förminskas. Vi ser också att färre killar söker och får hjälp för psykisk ohälsa, säger Sara Fritzell.

– Ett väldigt tydligt medskick från de unga i den här kartläggningen är att våga fråga hur man mår. Särskilt fråga killar hur de mår, för att lättare kunna prata om det här och få hjälp.

Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar de ungas De ungas berättelser att skolan, hälso- och sjukvården samt fritidsaktiviter behöver utvecklas för att främja en god psykisk hälsa.