Radar

Ungdomar i kartläggning: Våga fråga hur vi mår

Sociala sammanhang och hälsosamma levnadsvanor beskrivs som avgörande för den psykiska hälsan.

Höga krav, förväntningar och normer.
När ungdomar får svara är det återkommande orsaker bakom psykisk ohälsa, visar en ny stor kartläggning. Fråga oss hur vi mår, är ett budskap.

Enligt Sara Fritzell, utredare, Enheten för psykisk hälsa och suicidprevention på Folkhälsomyndigheten, kommer kraven i dag från flera håll, inte minst sociala medier.

– Det handlar om höga krav från sig själv, från skolan, från föräldrar, förväntningar på framtiden, social status eller utseende. Det är många som känner sig otillräckliga, säger Sara Fritzell.

I över två år har Folkhälsomyndigheten tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF hämtat in röster från 657 ungdomar mellan 13-25 år.

Ett särskilt fokus i kartläggningen har lagts på unga hbtq-personer. Men den tar också upp ungdomar med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller unga som har en annan nationell minoritet. Det är grupper som i högre utsträckning än andra lider av psykisk ohälsa.

– Många beskriver att de har en tuff situation. Men de betonar också att det inte är bakgrunden, identiteten eller funktionsnedsättningen i sig som leder till psykisk ohälsa, utan mötet med samhällets normer och andra människor vilket är viktigt att lyfta fram, säger Sara Fritzell.

Senast det gjordes en liknande genomgång av ungas upplevelse av psykisk hälsa och ohälsa var för tio år sedan. Då som nu begränsar fortfarande ofta normer hur ens ohälsa hanteras.

– Ett väldigt tydligt medskick från de unga i den här kartläggningen är att våga fråga hur man mår. Särskilt fråga killar hur de mår, för att lättare kunna prata om det här och få hjälp.