Det har varit bråda dagar för Fredrik Wuopio sedan den extremt kraftiga vårfloden fått Torneälven att svämma över. Men när räddningschefen på tisdagsmorgonen kör en runda i Haparanda för att kontrollera de analoga mätstationerna – vanliga pinnar i trä – är han nöjd.

– Vi nådde kulmen i går eftermiddag, vilket känns bra. Nivåerna har sjunkit med omkring 15 centimeter över natten, säger han till TT i Haparanda.

– Jag har aldrig varit med om så höga flöden. Det är ett mäktigt sätt som naturen visar hur små vi är.

Rekord i Muonioälven

Det högsta vattenflöde som någonsin har uppmätts i Sverige, 3 700 kubikmeter vatten per sekund, registrerades vid Kukkolankoski i Torneälven under vårfloden 1968. Måndagens flöde kulminerade enligt SMHI strax därunder.

Vid mätstationen i Kallio längs Muonioälven, ett biflöde till Torneälven, uppmättes ett rekordhögt flöde.

Nu visar alla observationer på sjunkande flöden. Men det finns nya orosmoln. När Wuopio styr bilen mot ännu en mätstation börjar regnet olycksbådande att falla mot vindrutan.

– Det ska komma regn både i dag och i morgon och det kan ju ha negativ inverkan på de sjunkande nivåerna, säger räddningschef Fredrik Wuopio.

– Oavsett är det här inte över bara för att vi har nått kulmen. Det är fortfarande röd varning på hela Torneälven och flera dagar kvar tills det att vi är tillbaka till normalt säkra nivåer.

God beredskap

Och det kan nog dröja till midsommar innan nivåerna i älven är tillbaka till det normala, tror Fredrik Wuopio. Men hittills har Haparanda klarat översvämningarna bra, tycker han. Inga skador på samhällsviktig infrastruktur eller byggnader har rapporterats.

– Vi har jobbat mycket förebyggande sedan tidigare år, byggt skyddsvallar och höjt delar av stadsstråket så att vattnet inte ska komma in bakvägen.

De kraftiga översvämningarna i samband med vårfloden kan bli vanligare framöver när extrema väderhändelser som kraftiga regn och torka blir allt mer frekventa.

– Det här är ett så kallat femtioårsflöde som ska ske en gång var femtionde år. Men nu har jag upplevt två sedan 2018, så de borde kanske döpa om det till femårsflöden, säger Fredrik Wuopio.

Höjer skyddsvall

Ett sätt att förbereda staden för det värsta är att ytterligare höja skyddsvallen i Haparanda. När vattenståndet nu på sina håll varit nästan fem meter ovan havsnivå sticker bara trädtoppar upp ur vattnet och en liten ö längre ut i älven har helt försvunnit. Men fortfarande är det några tiotals centimeter kvar tills vattnet går över skyddsbarriären.

– Det är inte mycket kvar, men ändå ganska god marginal, säger Frdrik Wuopio.

Men vi vill ha ännu mer marginal så vi kommer att höja vallen en halvmeter till en meter för att få ett ännu bättre och permanent skydd mot framtida översvämningar.

Fredrik Wuopio är orolig över att vattnet ska ha orsakat erosionsskador eftersom det varit så strömt. Men det går inte kontrollera förrän vattnet har sjunkit undan.

–Det innebär ju att vattnet äter på marken och är inget vi är så vana vid. Vi är mest oroliga över att det ska drabba någon som är ute och går längs med älven, att marken är instabil utan att det syns.

Luttrade invånare

Hittills är ett tiotal hus drabbade av översvämningarna i Haparanda kommun, bedömer Fredrik Wuopio. Det kan handla om att de är omringade av vatten eller har fått in vatten i hemmet.

De flesta som drabbas kontaktar inte räddningstjänsten.

– Våra kommuninvånare är vana och beredda på att sådant här. Många har gjort förändringar i sina hus för att de ska stå emot vatten.

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

Så beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.