Torneälvens extrema vårflod tycks ha kulminerat. Nivåerna sjunker – men ett regnväder har seglat upp som ett orosmoln på horisonten.
– Mer vatten är ju inte positivt, säger Haparandas räddningschef Fredrik Wuopio.
Det har varit bråda dagar för Fredrik Wuopio sedan den extremt kraftiga vårfloden fått Torneälven att svämma över. Men när räddningschefen på tisdagsmorgonen kör en runda i Haparanda för att kontrollera de analoga mätstationerna – vanliga pinnar i trä – är han nöjd.
– Vi nådde kulmen i går eftermiddag, vilket känns bra. Nivåerna har sjunkit med omkring 15 centimeter över natten, säger han till TT i Haparanda.
– Jag har aldrig varit med om så höga flöden. Det är ett mäktigt sätt som naturen visar hur små vi är.
Rekord i Muonioälven
Det högsta vattenflöde som någonsin har uppmätts i Sverige, 3 700 kubikmeter vatten per sekund, registrerades vid Kukkolankoski i Torneälven under vårfloden 1968. Måndagens flöde kulminerade enligt SMHI strax därunder.
Vid mätstationen i Kallio längs Muonioälven, ett biflöde till Torneälven, uppmättes ett rekordhögt flöde.
Nu visar alla observationer på sjunkande flöden. Men det finns nya orosmoln. När Wuopio styr bilen mot ännu en mätstation börjar regnet olycksbådande att falla mot vindrutan.
– Det ska komma regn både i dag och i morgon och det kan ju ha negativ inverkan på de sjunkande nivåerna, säger räddningschef Fredrik Wuopio.
– Oavsett är det här inte över bara för att vi har nått kulmen. Det är fortfarande röd varning på hela Torneälven och flera dagar kvar tills det att vi är tillbaka till normalt säkra nivåer.
God beredskap
Och det kan nog dröja till midsommar innan nivåerna i älven är tillbaka till det normala, tror Fredrik Wuopio. Men hittills har Haparanda klarat översvämningarna bra, tycker han. Inga skador på samhällsviktig infrastruktur eller byggnader har rapporterats.
– Vi har jobbat mycket förebyggande sedan tidigare år, byggt skyddsvallar och höjt delar av stadsstråket så att vattnet inte ska komma in bakvägen.
De kraftiga översvämningarna i samband med vårfloden kan bli vanligare framöver när extrema väderhändelser som kraftiga regn och torka blir allt mer frekventa.
– Det här är ett så kallat femtioårsflöde som ska ske en gång var femtionde år. Men nu har jag upplevt två sedan 2018, så de borde kanske döpa om det till femårsflöden, säger Fredrik Wuopio.
Höjer skyddsvall
Ett sätt att förbereda staden för det värsta är att ytterligare höja skyddsvallen i Haparanda. När vattenståndet nu på sina håll varit nästan fem meter ovan havsnivå sticker bara trädtoppar upp ur vattnet och en liten ö längre ut i älven har helt försvunnit. Men fortfarande är det några tiotals centimeter kvar tills vattnet går över skyddsbarriären.
– Det är inte mycket kvar, men ändå ganska god marginal, säger Frdrik Wuopio.
Men vi vill ha ännu mer marginal så vi kommer att höja vallen en halvmeter till en meter för att få ett ännu bättre och permanent skydd mot framtida översvämningar.
Fredrik Wuopio är orolig över att vattnet ska ha orsakat erosionsskador eftersom det varit så strömt. Men det går inte kontrollera förrän vattnet har sjunkit undan.
–Det innebär ju att vattnet äter på marken och är inget vi är så vana vid. Vi är mest oroliga över att det ska drabba någon som är ute och går längs med älven, att marken är instabil utan att det syns.
Luttrade invånare
Hittills är ett tiotal hus drabbade av översvämningarna i Haparanda kommun, bedömer Fredrik Wuopio. Det kan handla om att de är omringade av vatten eller har fått in vatten i hemmet.
De flesta som drabbas kontaktar inte räddningstjänsten.
– Våra kommuninvånare är vana och beredda på att sådant här. Många har gjort förändringar i sina hus för att de ska stå emot vatten.
