Regeringen har sagt ja till ansökningar om att bygga vindkraftsparkerna Kattegatt Syd och Galene. De ska leverera el motsvarande ett normalstort kärnkraftverk och förse en miljon hushåll med el. Men än är inte sista ordet sagt.

I båda fallen har länsstyrelsen i Hallands beslut om att ge Vattenfall respektive OX2 tillstånd att bygga överklagats till mark- och miljödomstolen. Bland annat har miljöorganisationen Birdlife, föreningen Svenskt landskapsskydd och Chalmers rymdobservatorium överklagat, liksom båda bolagen, som är missnöjda med villkoren.

För domstolen gäller det nu att bedöma om vindkraftverken kan skada känsliga så kallade Natura2000-områden. Kan de skada livsmiljön eller störa olika arter i området?

Om svaret är ja, kan inte domstolen bevilja tillstånd.

Ventil

Men det finns en ventil. Domstolen kan pröva om verksamheterna uppfyller kraven för att få undantag. Då får det inte finnas några alternativ till att bygga vindkraftsparken just där, det måste finnas ett tungt allmänintresse och bolagen måste kompensera för de skador som uppkommer.

Men domstolen kan inte själv besluta om undantag, det måste regeringen göra.

– De här områdena anses så viktiga att skydda, att ska man bevilja tillstånd baserat på undantagen, då måste regeringen göra det, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt på Stockholms universitet.

– Om domstolen bedömer att förutsättningarna för undantag är uppfyllda och att tillstånd bör ges, måste den överlämna frågan till regeringen, säger han.

Frågan är om nya havsbaserade vindkraftverk för att öka elproduktionen kvalar in som tillräckligt viktigt allmänintresse.

– Det är en sådan aspekt som skulle kunna tas med i bedömningen, säger Ebbesson.

– I dag med en alltmer akut klimatsituation, är det ett tungt skäl att få bygga vindkraftverk.

Stängd dörr

Men domstolen kan också komma fram till att verksamheten är skadlig och att det inte finns skäl för undantag.

– Då blir det inget tillstånd. Det kan regeringen inte göra något åt , säger Jonas Ebbesson.

Naturvårdsverket har avvisat vindkraftsparkerna och även länsstyrelsens egna naturvårdsexperter har reserverat sig mot länsstyrelsens tillstånd.

– Det har ingen formell betydelse för beslutens giltighet, men det visar att frågan inte är helt enkel, säger Jonas Ebbesson om tjänstemännens avrådan.
Regeringen har gjort en helhetsbedömning, enligt lagen om ekonomisk zon, och har landat i att nyttan av vindkraften till havs är större än de invändningar som exempelvis försvaret och miljöorganisationer har.

I regeringsbeslutet finns dock vissa villkor. Bolagen måste exempelvis samråda med Försvarsmakten om höjden på snurrorna och rymdobservatoriet i Onsala ska konsulteras så att inte mätningarna störs ut. För att skydda fladdermöss ska vindkraftverkens vingar stå stilla under vissa perioder, liksom om det är ett stort antal flyttande rovfåglar som flyger över parken och kollisionsrisken ökar.

Frågan är dock om detta skulle vara tillräckligt om domstolen bedömer att vindkraftverken faktiskt kan skada livsmiljöer och arter.

Kan ta tid

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, som har överklagandena på sitt bord, har ännu inte satt något datum för när frågan avgörs. Normalt tar ett överklagande runt ett halvår.

Beslutet kan också komma att överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, och då kan bygget dra ut ytterligare på tiden om prövningstillstånd beviljas.

– De här processerna tar en viss tid, men man ska komma ihåg att verksamheterna ska stå där väldigt länge. Tillstånden beviljas för 40 år, och då är en tillståndsprocess på några år inte så lång, säger Ebbesson.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.