Energi-temp

Så kan du snickra en egen fågelholk

Det behöver inte vara komplicerat att bygga en fågelholk.

Fåglar och fladdermöss gör stor nytta i skogen och i din trädgård. Om du bygger ett hus åt dem kanske de väljer att bo granne med dig. En fågelholk kan man snickra ihop av överblivet material och är en kul grej att göra med hela familjen.

“Akta dig för sågen” brukar Alfons Åbergs pappa alltid säga. Jag tänker på det när jag ska bygga fågelholk med sonen. Men egentligen känns spik och hammare så mycket farligare. Det där är i stort sett alla verktyg som behövs för att få till en hygglig fågelholk. En tumstock är bra att ha men holkar är ingen exakt vetenskap, förutom när det kommer till hur stort hålet ska vara, då är det bra att veta vilken typ av fågel man vill bjuda in att bo granne med en själv.

Jag har byggt ett antal holkar för att lura till mig svartvit flugsnappare. Det för att minska myggplågan på torpet. Inte för att det har hjälpt nämnvärt, men kanske har jag bara inte byggt tillräckligt med holkar ännu. När det sitter en holk på varje träd på tomten kan jag pusta ut. Vissa arter, som starar, gillar att bo nära varandra så där kan man med fördel sätta flera holkar i en klunga på trädet.

Jag har till och med laborerat lite med designen och byggt “punkthus”, det vill säga, holkar i flera våningar. Men där var bara övervåningen populär för blåmesen. Jag antar att ingen vill bo med en kull ungar ovanför sig som för ett satans väsen och där det droppar ned skräp från ovanvåningen. Men experimenterandet fortsätter. I sommar blir det holkar i form av radhus. Det kommer spara på material och se snyggt ut om jag sätter den på en kraftig gren.

Fågelholkar i olika färg och utförande uppsatta i ett träd i Skytteholmsparken i Solna
Fågelholkar i olika färg och utförande uppsatta i ett träd i Skytteholmsparken i Solna. Foto: Janerik HenrikssonTT

Olika typer av holk

När man står och blickar ut över ett skogsbryn är det svårt att tro det men det råder stor brist på naturliga bohål för fåglar. Mycket av den döda veden plockas ut ur skogen i vårt moderna skogsbruk. I stadsliknande miljöer eller strax utanför stenstäderna gör det stor skillnad om man sätter upp en fågelholk eller två. Nyuppsatta holkar brukar locka häckande fåglar i 80-90 procent av fallen. Det säger Niklas Aronsson, författare till boken Holkliv, till Natursidan.

Han berättar att holkar kan man sätta upp året om och att det inte spelar så stor roll vilken höjd man sätter den på bara man tänker på att inte fågelmördare som katter och andra rovdjur kommer åt. Ett utskjutande tak kan utgöra ett extra skydd eller lite extra djup i holken kan göra så inte kattklor kommer åt. Annars är det hackspetten som är den stora husmarodören. Den vill komma åt fågeläggen och använder sin näbb till att vidga hålet. Köper man holk brukar den komma med en stålplåt runt hålet, och det kan man själv knipsa till om man har lite plåt hemma.

Väderstreck spelar heller ingen större roll eftersom fåglarna ofta häckar så pass tidigt på året att det sällan blir för varmt. Men rakt i solen kan ju bli lite hett när det kommer till andra kullen längre fram under sommaren. Jag brukar sätta holken strax under takskägget, där finns ofta spår från tidigare häckande som hussvalor, så det borde vara en bra plats.

Bygg året om

Det går att bygga och sätta upp fågelholkar året om. Men tänk på att många fåglar börjar boa redan i mars. Ibland är det bara bra att holken hinner bli lite blekt av väder och vind innan fåglarna flyttar in om man har valt att måla den på utsidan. Annars är obehandlat trä att föredra, använder man plank som är hyvlat på ena sidan så sätt det ohyvlade inåt. Då är det lättare för fåglarna att få fäste och klättra in och ut ur boet. När holken fäst mot träd ska man helst inte använda spik eftersom det kan skada trädet. En annan sak som kan hända är att om spiken blir kvar i trädet kan den orsaka skada på motorsågen när trädet väl fälls någon gång i framtiden.

Genom att göra ett kors kan man hänga fågelholken i en grenklyga utan att behöva skada trädet
Genom att göra ett kors kan man hänga fågelholken i en grenklyga utan att behöva skada trädet. Foto Jonas Ekströmer / TT

Ett bra sätt är att fästa ett snöre eller band runt stammen eller grenen och hänga holken på dessa. En annan metod är att spika fast en bräda bak på holken och sedan sätta ytterligare en bräda på tvären så ett kors bildas. Då kan man kila fast holken i en grenklyka. Sätter du upp holkar utanför din egen tomt måste du skaffa markägarens tillåtelse.

Om man vill göra fåglarna en tjänst kan det vara en idé att städa ur holken inför varje säsong för att undvika problem med ohyra som fågellöss. Bygger man holken så att det går att öppna den nedifrån görs städningen lätt. Men fåglarna kan sköta det där själva tycker jag oftast. En gammal och gisten holk som ratas av fåglarna behöver man inte ha så bråttom att städa bort. De är fina ställen för spindlar och insekter att bygga bo, på så sätt lever holken vidare men som insektshotell.

När holken väl är på plats är det bara att njuta av spektaklet. Dels av din egen hantverksskicklighet men också att du har varit med och gynnat biologisk mångfald. Kanske blir myggen mindre plågsamma om fåglar och fladdermöss gör sitt jobb denna sommar.

Ett sätt att utnyttja materialet på bästa sätt är att rita upp måtten på en planka
Ett sätt att utnyttja materialet på bästa sätt är att rita upp måtten på en planka. Här är en ritning för mesfåglar. Bild: Naturskyddsföreningen.

Fakta: Holkstorlekar

De fem vanligaste typerna av holkar: 

– Tättingholk, som passar för exempelvis blåmes, talgoxe, tofsmes, entita, svartvit flugsnappare. Hålet vara ungefär 30-35 mm hål. Närmare 30 mm föredras av blåmes, svartmes och talltita, något större hål för talgoxe och svartvit flugsnappare.

– Mellansto holk, för stare och göktyta. Hålet behöver vara 40-50 mm.

– Stora holkar för ugglor, knipa, storskrake eller småskrake. De tre sistnämnda behöver närhet till vatten.

– Skokartongliknande holk, som har hålet åt ena sidan och sätts högt upp på väggen och som kan locka tornseglare.

– Tornfalkholk, har en bred öppning uppe. Bör sättas upp på platser där det redan har skymtats tornfalk.

Källa: Natursidan