På lördag går finalen av årets Eurovision Song Contest av stapeln i Liverpool, på uppdrag av fjolårets vinnare Ukraina. En nyhet för året är att BBC som står värd för utsändningarna kommit överens med Liverpools stad om att övervaka musiktävlingens hållbarhet.

– För första gången kommer vi att ha en förståelse för vilken inverkan evenemang av den här typen har och hur vi kan se ut för att göra ännu mer positiva hållbara val för evenemanget i framtiden, säger stadens avgående borgmästare Joanne Anderson i en intervju med FN:s regionala informationscenter (UNRIC).

Ambitionen är också att tävlingen ska vara miljövänlig, vilket bland annat tar sig uttryck i att huvudarenan och kongresscentret använder förnyelsebar el och är utrustad med solpaneler. Lokalens toaletter använder tillvarataget regnvatten, och besökare uppmuntras använda kollektivtrafik.

– Det ligger i linje med Liverpools åtagande att underteckna Parisavtalet och de mer omfattande globala målen som vi försöker uppnå som stad, säger Joanne Anderson.

Liverpools mål är att bli en klimatneutral stad år 2030.

Tävlingslokalerna värms dock upp av gas, vilket enligt Liverpools stad inte gick att undvika i dagsläget.

Evenemangets arrangörer arbetar även med att förebygga avfall och återanvända material. Scenografi och rekvisita kommer att doneras till skolor och dramagrupper, vattenfontäner ska minska användningen av engångsplastflaskor, och källsortering finns tillgänglig för besökare.

En stor del av evenemangsbranschens miljöpåverkan rör resor till och från tävlingen. Liverpool undersöker och beräknar artisters och personalens resepåverkan, och gör en uppskattning av publikens transportsätt grundad på varifrån de kommer.

Förhoppningen är att framtida värdstäder för Eurovisionsfestivalen ska ta vid med Liverpools miljöarbete.

– Eurovisionen har gjort det möjligt för oss som stad att börja föra bredare samtal om hållbarhet, särskilt inom evenemangssektorn, säger borgmästare Joanne Anderson.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.