Världens hav har en viktig roll att spela i kampen mot klimatförändringarna. Men de senaste månaderna har något märkligt skett under ytan.

I början av mars blev det plötsligt varmare.

Ovanligt varmt.

I april uppmättes genomsnittstemperaturen 21,1 grader i världshavens ytvatten. Så hög har temperaturen inte varit sedan den amerikanska vädermyndigheten NOAA började med sina mätningar för 40 år sedan.

Normalt sett brukar den globala medeltemperaturen i haven nå sin topp i mars för att sjunka igen i början april. Men den här gången låg ytvattentemperaturen kvar ovanligt högt ovanligt länge och sjönk först nyligen under 21 grader – men är fortfarande högre än vad som någonsin har uppmätts den här tiden på året.

– Kurvan ser lite egendomlig ut, jämfört med hur den brukar se ut. Det brukar peaka och sedan falla av lite mer. Men vad det beror på är för tidigt att spekulera i, säger Magnus Hieronymus, forskningsledare för havsklimat på SMHI, till TT.

Letar förklaringar

Forskare runt om i världen grubblar fortfarande över exakt vad som ligger bakom det nya värmerekordet.

Vissa tror att en möjlig förklaring är att en varmare fas orsakad av El Niño står för dörren i tropiska Stilla havet, flera prognoser pekar mot att det mäktiga väderfenomenet kan göra entré om några månader. Dessutom har motsatsfenomenet La Niña, som de senaste åren har haft en kylande effekt på såväl havet som klimatet, dragit sig tillbaka.

– Jag blir mer och mer övertygad om att vi är på väg in i en El Niño. Det vet vi ju inte riktigt än, men det kommer vi antagligen att få reda på under året, säger Hieronymus.

Andra forskare pekar på att det finns flera varma områden som inte passar ett El Niño-mönster, exempelvis i norra Stilla havet nära Alaska och utanför Spaniens kust.

– Det här är ett ovanligt mönster, säger Gabe Vecchi, klimatforskare vid Princeton University, till nyhetsbyrån AP.

– Det är en extrem händelse i global skala och en kraftfull signal. Jag tror att det kommer att krävas en viss ansträngning för att förstå vad det handlar om.

Nya rekord

En sak är desto säkrare. Så länge människans utsläpp av växthusgaser driver de globala temperaturerna uppåt är nya toppnoteringar att vänta, både i haven och i atmosfären.

– Det blir ju hela tiden varmare och varmare på grund av mänsklig påverkan och då blir det lättare att slå rekord i värme och svårare att slå rekord i kyla. Jag tror att vi kommer att slå väldigt många värmerekord under det här seklet, säger Hieronymus.

Haven tar upp mer än 90 procent av den extra värme som klimatförändringarna för med sig och medeltemperaturen har därmed stigit märkbart de senaste årtiondena.

Och det får stora effekter för planeten och dess invånare.

Havet expanderar

När vattnet blir varmare ökar till exempel risken för marina värmeböljor i vissa delar av världen, något som kan leda till fiskdöd.

Dessutom tar varmare vatten mer plats vilket leder till ytterligare höjningar av havsnivån, ett orosmoln för bland annat kustnära samhällen.

När haven värms upp kan det också förvärra extrema väderfenomen som stormar, orkaner och kraftiga regnväder, som i sin tur kan leda till fler översvämningar. Ett varmare hav är också sämre på att absorbera planetvärmande växthusgaser.

– Ju mer vi värmer upp desto värre blir det, konstaterar Hieronymus.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.