Radar

Återanvänd elektronik kan spara 90 procent av utsläppen

Stora klimatvinster finns att göra om smartphones, läsplattor och laptops rustas upp och återanvänds i stället för att de kastas bort.

Att köpa återanvänd elektronik istället för nytillverkad sparar upp till 91 procent av koldioxidutsläppen, 97 procent av vattenåtgången och 80 procent av avfallet. Det visar en ny livscykelanalys som undersökt produkternas totala påverkan på planeten.

Elektronikavfall är den snabbast växande avfallsströmmen i europeiska hushåll. 10 miljoner ton e-avfall skapas varje år i Europa, och endast 40 procent samlas in för återvinning. Men mycket av avfallet kan undvikas, liksom stora delar av koldioxidutsläppen som smartphones, datorer och läsplattor ger upphov till – om du köper begagnat istället för nytillverkat.

Klimatnyttan med återanvända produkter är högre än vad som tidigare varit känt, enligt en ny studie från forskningsinstitutet Fraunhofer Austria. Undersökningen är gjord i samarbete med Refurbed, en marknadsplats för rekonditionerad elektronik, det vill säga prylar som undersökts, reparerats och uppdaterats innan de säljs.

– Vi är övertygade om att jämförbara data och transparent kommunikation om rekonditionering kan bidra till en mer hållbar konsumtion av elektronikprodukter, säger Peter Windischhofer, grundare av Refurbed i ett pressmeddelande.

I studien undersöktes hur mycket utsläpp, vatten och avfall som kan sparas genom att köpa återanvända smartphones, surfplattor och bärbara datorer istället för nya. Beräkningarna är livscykelanalyser som tar hänsyn till såväl materialutvinning som produktion, transport och konsumentanvändning, något som är unikt med studien menar Paul Ruford, författare till studien, från Fraunhofer Austria Research.

– Det innebär att vi på ett kvantifierbart sätt mätt den totala påverkan som en produkt har på vår planet, säger han.

Resultatet från studien var att koldioxidutsläppens minskning varierade mellan 69 och 91 procent beroende på produkt. Vattenanvändningen minskade med mellan 86–97 procent, och avfallet med 60–80 procent vid köp av återvunna produkter istället för nya.

Samtidigt som 73 procent av konsumenterna tycker att rekonditionerad elektronik fungerar lika bra som nytillverkad, säger Peter Windischhofer.

– Det här är en positiv utveckling som går i linje med en ansvarsfull användning av resurser, fortsätter han.

Miljöpåverkan vid återanvändning av elektronik

Beräkningarna i studien har gjorts på följande modeller: Apple iPhone 11, Samsung Galaxy S20 FE, Apple iPad Pro 4 2020, Apple MacBook Air 2017 13,3″ och Lenovo Thinkpad T460 i5. 

Koldioxid

Besparingarna av koldioxid för den som köper rekonditionerad istället för nyproducerade produkter varierar mellan olika modeller och produktkategorier – från 69 procent för en Lenovo Thinkpad T460 i5, till 91 procent för en Apple iPad Pro 4 12,9 tum (från 2020). 

Exempel: En rekonditionerad Apple iPhone 11 beräknas generera 15,7 kg CO2. Det är 56,3 kg mindre jämfört med en nyproducerad enhet, och ger därmed en besparing på 78 procent. 

Vatten

Genom att köpa en rekonditionerad produkt istället för en ny kan man spara mellan 86 och 97 procent vatten, beroende på produkt. 

Exempel: För att producera en ny Apple iPhone 11 krävs 12 075 liter vatten. En rekonditionerad produkt av samma modell kräver däremot bara 1695 liter. Genom att köpa en rekonditionerad Apple iPhone 11 sparar man alltså 86 procent vatten jämfört med att köpa en ny.

Elektronikavfall

Med rekonditionerade produkter kan e-avfallet minskas med mellan 60 och 80 procent. 

Exempel: En ny Apple iPhone 11 beräknas ge upphov till 239 gram e-avfall, att jämföra med endast 70 gram för en rekonditionerad enhet. Att köpa rekonditionerat ger alltså en besparing på 71 procent. 

Källa: Sustainability Impact Measurement: The Product Footprint of Refurbishment från Fraunhofer-institutet och Refurbed

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.