Elektronikavfall är den snabbast växande avfallsströmmen i europeiska hushåll. 10 miljoner ton e-avfall skapas varje år i Europa, och endast 40 procent samlas in för återvinning. Men mycket av avfallet kan undvikas, liksom stora delar av koldioxidutsläppen som smartphones, datorer och läsplattor ger upphov till – om du köper begagnat istället för nytillverkat.

Klimatnyttan med återanvända produkter är högre än vad som tidigare varit känt, enligt en ny studie från forskningsinstitutet Fraunhofer Austria. Undersökningen är gjord i samarbete med Refurbed, en marknadsplats för rekonditionerad elektronik, det vill säga prylar som undersökts, reparerats och uppdaterats innan de säljs.

– Vi är övertygade om att jämförbara data och transparent kommunikation om rekonditionering kan bidra till en mer hållbar konsumtion av elektronikprodukter, säger Peter Windischhofer, grundare av Refurbed i ett pressmeddelande.

I studien undersöktes hur mycket utsläpp, vatten och avfall som kan sparas genom att köpa återanvända smartphones, surfplattor och bärbara datorer istället för nya. Beräkningarna är livscykelanalyser som tar hänsyn till såväl materialutvinning som produktion, transport och konsumentanvändning, något som är unikt med studien menar Paul Ruford, författare till studien, från Fraunhofer Austria Research.

– Det innebär att vi på ett kvantifierbart sätt mätt den totala påverkan som en produkt har på vår planet, säger han.

Resultatet från studien var att koldioxidutsläppens minskning varierade mellan 69 och 91 procent beroende på produkt. Vattenanvändningen minskade med mellan 86–97 procent, och avfallet med 60–80 procent vid köp av återvunna produkter istället för nya.

Samtidigt som 73 procent av konsumenterna tycker att rekonditionerad elektronik fungerar lika bra som nytillverkad, säger Peter Windischhofer.

– Det här är en positiv utveckling som går i linje med en ansvarsfull användning av resurser, fortsätter han.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.