Växten är en släkting till det korn som redan odlas, men till skillnad från dagens spannmål är knylkornet flerårigt, vilket ger flera fördelar för miljön. flerårig gröda ger flera fördelar för miljö och klimat. Den minskar näringsläckaget och därmed minskar övergödningen av sjöar och vattendrag. Den binder också mycket koldioxid och kan klara av ogräs och torka.

Lantbrukare behöver inte heller plöja och så varje år, vilket sparar bränsle, och användningen av gödsel och ogräsmedel kan minskas, enligt forskarna.

Arbetet med knylkornet startade för några år sedan av en forskargrupp vid institutionen för växtbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala som studerade hur nya fleråriga gräsarter som skulle kunna utvecklas till grödor i jordbruk.

Knylkornet valdes ut bland 17 intressanta arter och 2017 planterades knylkorn från ett stort antal platser i sydeuropa och centralasien på försök i Vattholma utanför Uppsala. En fjärdedel av plantorna visade sig klara det svenska klimatet och plantor med stora frön och som växte bra valdes ut och har nu klonade och finns nu på försöksfält för att  domesticeras, det vill säga gå från från att vara ett vilt gräs till att få egenskaper bestämda av människan.

Nu har projektet fått 23 miljoner danska kronor av en dansk innovationsfond för att förädla grödan både genom traditionell växtförädling och genom molekylärt urval tillsammans med Köpenhamns universitet och Carlsberg Laboratorium.

– Vi har en QR-kod för varje individ i fält och eftersom grödan är perenn kan vi följa den genom flera säsonger och vi kan lätt skapa kloner som kan planteras på andra platser, säger Anna Westerbergh, som leder forskargruppen, i ett uttalande.

– Vi har kommit en bit på vägen i domesticeringen, men det här kommer verkligen att ta knylkornet till nästa nivå genom att vi bidrar med våra olika kompetenser. Den nya grödan behöver till exempel ha icke-drösande ax (att småaxen med sina frön inte lossnar och faller av innan skörd), och den egenskapen kan vi inte förbättra genom traditionellt urval då den saknas hos det vilda knylkornet.

Högavkastande perenna sädesslag ses som en möjlig del i en grön omställning för livsmedel och foder.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.