Innehåll

• Glöd

  • ledare

    Låt ukrainarna få stanna permanent!

    Migrationsverket kom nyligen med en uppdaterad prognos över migrationen från Ukraina. Föga förvånande visar den att det med rätt stor sannolikhet kommer vara många, många som kommer att söka asyl här, när massflyktsdirektivet går ut…

• Radar

  • Tågresor har blivit billigare

    Priset på en tågbiljett har sjunkit sedan 1990, visar en ny rapport från Transportstyrelsen. De billigaste snabbtågsbiljetterna är 75 procent billigare idag.

  • Både ekosystem och ekonomi kan gynnas kring Hjälmaren

    Sjön Hjälmaren kan bli Sveriges åttonde Unesco-klassade biosfärområde. Örebro kommun ser det som en väg för att både utveckla området och ställa om till ett hållbart samhälle.

  • Små stadskärnor fördel om krisen kommer

    Städer med flera mindre stadskärnor med mer kontakt med landsbygden klarar matförsörjningen bättre än storstäder i kris- eller krigstid. Den slutsatsen dras av arkitekten och matsystemdesignern Jonathan Naraine i en masteruppsats på Chalmers.

  • Svampsjukdomar ökande hot mot jordbruket

    Svampangrepp förstör skördar som skulle ha kunnat mätta miljontals magar, och klimatförändringen väntas öka förlusterna. Mer biologisk mångfald på fälten kan minska sårbarheten, skriver forskare i tidskriften Nature.

  • Flerårigt korn kan ge miljövinster

    Växten knylkorn kan bli en ny klimatsmart gröda, vid sidan om andra spannmål.
  • 

    Foto: Per-Olof Lundquist/SLU

    Publicerad 2023-05-05

    Radar

    Flerårigt korn kan ge miljövinster

    Dela artikeln:

    Växten knylkorn kan bli en ny klimatsmart gröda, vid sidan om andra spannmål.

    

    Lennart Spetz Fler artiklar av skribenten

    Växten är en släkting till det korn som redan odlas, men till skillnad från dagens spannmål är knylkornet flerårigt, vilket ger flera fördelar för miljön. flerårig gröda ger flera fördelar för miljö och klimat. Den minskar näringsläckaget och därmed minskar övergödningen av sjöar och vattendrag. Den binder också mycket koldioxid och kan klara av ogräs och torka.

    Lantbrukare behöver inte heller plöja och så varje år, vilket sparar bränsle, och användningen av gödsel och ogräsmedel kan minskas, enligt forskarna.

    Arbetet med knylkornet startade för några år sedan av en forskargrupp vid institutionen för växtbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala som studerade hur nya fleråriga gräsarter som skulle kunna utvecklas till grödor i jordbruk.

    Knylkornet valdes ut bland 17 intressanta arter och 2017 planterades knylkorn från ett stort antal platser i sydeuropa och centralasien på försök i Vattholma utanför Uppsala. En fjärdedel av plantorna visade sig klara det svenska klimatet och plantor med stora frön och som växte bra valdes ut och har nu klonade och finns nu på försöksfält för att  domesticeras, det vill säga gå från från att vara ett vilt gräs till att få egenskaper bestämda av människan.

    Nu har projektet fått 23 miljoner danska kronor av en dansk innovationsfond för att förädla grödan både genom traditionell växtförädling och genom molekylärt urval tillsammans med Köpenhamns universitet och Carlsberg Laboratorium.

    – Vi har en QR-kod för varje individ i fält och eftersom grödan är perenn kan vi följa den genom flera säsonger och vi kan lätt skapa kloner som kan planteras på andra platser, säger Anna Westerbergh, som leder forskargruppen, i ett uttalande.

    – Vi har kommit en bit på vägen i domesticeringen, men det här kommer verkligen att ta knylkornet till nästa nivå genom att vi bidrar med våra olika kompetenser. Den nya grödan behöver till exempel ha icke-drösande ax (att småaxen med sina frön inte lossnar och faller av innan skörd), och den egenskapen kan vi inte förbättra genom traditionellt urval då den saknas hos det vilda knylkornet.

    Högavkastande perenna sädesslag ses som en möjlig del i en grön omställning för livsmedel och foder.

    • Kategorier:
    • Radar

    
    

    Dela artikeln:

  • Ett steg närmare vilda visenter – i Västmanland

    Om några år kan visenter, som även kallas ”Europas bisonoxar”, ströva omkring vilt i Sverige. Skogssällskapet tar nu initiativ till en förstudie som ska undersöka effekterna av vilda visenter, rapporterar tidningen Syre.

  • Små steg framåt för jämställdheten

    Klimatpolitiken behöver ett jämställdhetsperspektiv och män behöver ta ett större ansvar för omsorgen om äldre anhöriga. Det är några av resultaten i en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten.

  • Schimpanser ger ledtrådar om mänskligt språk

    Schimpanser kan kombinera läten för att kommunicera. Det kan vara släkt med människans förmåga att förstå hela meningar, enligt en ny studie.

  • För många turister – STF:s fjällstugor hotade

    Länsstyrelsen i Jämtland har sagt upp avtalet för Svenska Turistföreningens (STF) fjällstugor i Jämtland och Härjedalen. Orsaken är att situationen på fjället inte längre är hållbar för rennäringen, skriver DN.

  • S kräver svar om reduktionsplikten

    I ett utspel manar Socialdemokraterna regeringen att återkomma om hur den tänker kompensera för sänkt reduktionsplikt.

  • Förslag: Kommunerna ansvarar för klädinsamling

    Senast 2025 måste EU:s medlemsländer ha system för hur textil ska samlas in och återvinnas. Nu lägger regeringen fram ett förslag om hur det ska gå till i Sverige, rapporterar TV4 Nyheterna.

  • Fler studenter tar studielån

    Antalet studerande med studiemedel sjönk förra året, men andelen som lånade pengar till studier ökade till den högsta nivån sedan 2004, skriver CSN i ett pressmeddelande.

• Energi

  • På gång i hela landet

    På gång i hela landet

    Här kan du hitta intressanta evenemang i hela landet, från norr till söder.