En utredning ska nu göras av kommunen, Örebro universitet och andra aktörer för att se om det är möjligt att göra Hjälmaren till ett område där naturområden kan bevaras samtidigt som människor kan leva där. Olika aspekter av hållbar utveckling kan testas i samverkan mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle.

Hjälmaren är Sveriges fjärde största sjö och olika delar finns i tre län och fem kommuner. Landskapet och ekosystem ska behållas samtidigt som en hållbar ekonomisk utveckling blir möjlig.

– Både utvecklingen av Hjälmaren och omställningen till ett hållbart samhälle är prioriterat av Örebro kommun och vi ser därför att den här unika satsningen på ett biosfärområde är en bra möjlighet för att uppnå båda delarna. Med ett biosfärområde skapar vi ett brett och långsiktigt engagemang hos myndigheter, näringsliv och civilsamhälle för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att driva på en långsiktigt hållbar utveckling av Hjälmaren som både bevarar och stärker Hjälmarens unika naturmiljöer och skapar en attraktiv och levande landsbygd, säger kommunalråd Kemal Hoso, S.

– Många av de frågor som vi ställs inför i omställningen till ett hållbart samhälle är komplexa och är bara möjliga att lösa om vi arbetar tillsammans med myndigheter, näringsliv och civilsamhälle, säger Gustav Axberg, projektledare Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen.

Första steget i arbetet är en förstudie. Den kan leda till att en ansökan skickas till den nationella biosfärkommittén hösten 2024. Därefter kan en ansökan skickas till FN-organet UNESCO för godkännande.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.