Radar

Träd som får stå länge skapar attraktiva skogar

En äldre skog med höga träd är något som uppskattas av många.

Höga träd som varken står för tätt eller för glest, närhet till vatten och tystnad – det är några av de saker som gör att vi finner en skog attraktiv enligt en ny rapport från Skogsstyrelsen.

Att skogen har ett stort värde både för rekreation, friluftsliv och naturturism är de flesta överens om – men hur mäter man detta värde? Forskare vid Mittuniversitetet och SLU har på uppdrag av Skogsstyrelsen lagt samman olika studier och konstaterar att vad som anses som en attraktiv skog i hög grad beror på vem man frågar, men det finns ändå några värden som de allra flesta är överens om. Dessa är: stora och höga träd, att skogen inte är för tät eller för gles, varierad topografi med möjlighet till utsikt, förekomst av betes- och hagmark, närhet till vatten, lugnt och utan buller, mindre stigar och variation.

– Nu vet vi vad som kännetecknar en bra skog för rekreation och då är det viktigt att vi kan bevara och utveckla de här värdena för bland annat friluftsliv och turism, säger Mattias Sandberg, specialist på Skogsstyrelsen och projektledare för förstudien i ett uttalande.

Samtidigt finns det vissa indikatorer där resultaten är motstridiga. En sådan är skogens “naturlighet”. Å ena sidan tyder mycket på att naturliga skogar stärker rekreationsupplevelsen, samtidigt har flera personer rankat förekomsten av döda eller nedfallna träd som någonting negativt.

En brist i många av de studier som har gjorts är att de inte inkluderar barn, skriver Skogsstyrelsen. De ser också att det finns flera indikatorer som skulle behöva undersökas ytterligare. En sådan är vad förekomsten av främmande trädslag, som till exempel contortatallen, gör för upplevelsen av en skog. En annan är skogens påverkan på folkhälsan och vilken potential skogar med “alternativa skogsbruksmetoder”, som inte använder kalhyggen, kan ha för att skapa skogar med högre rekreationsvärden. 

Skogsstyrelsen menar också att det behöver skapas verktyg för att mäta och utvärdera de värden som man nu har konstaterat finns.

– I dag saknas tyvärr systematisk mätning eller uppföljning av de här viktiga värdena. Därför hoppas vi nu att förslagen fångas upp och att det satsas resurser så att vi bättre kan följa hur skogens rekreationsvärden utvecklas över tid, säger Peter Fredman på Mittuniversitetet.