Degrowth, eller nerväxt på svenska, spelar en stor roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Det menar forskare vid universitetet i Lodz i Polen som har jämfört fyra städer – Amsterdam, Köpenhamn, Detroit och Totnes – och hur väl dessa städers arbete går att kombinera med en ekonomi som bygger på nerväxt.

– Det finns många olika synsätt på hur vi ska möta klimatutmaningarna. Ett är att ny teknologi ska rädda oss, men faktum är att den också genererar nya problem eftersom den kräver mer energi. Vi tror att de behövs alternativa idéer. Om huvudproblemet är att vi producerar och konsumerar för mycket och att tillväxten driver på det så kan nerväxt vara en metod att motverka konsumtionen. När vi gör det måste vi också se till att det sker på ett sätt som är socialt rättvist, säger Jakub Kronenberg, forskare vid Institutet för städer och regionala ekonomier vid universitet i Lodz som tillsammans med Yaryna Khmara har skrivit den vetenskapliga artikeln ”On the road to degrowth economics?”, publicerad i tidskriften Cities.

Många som pratar om nerväxt menar att det är omöjligt att uppnå inom ramen för det kapitalistiska systemet. Jakub Kronenberg menar att vi trots allt måste bygga vidare på de framgångsrika experiment som har gjorts, snarare än att tro att vi ska välta omkull hela systemet.

– Det här kommer inte att ske på en dag. Samtidigt får det inte heller ta alltför lång tid eftersom vi förstör planeten här och nu.

Vill jämföra det städerna representerar

Att Jakub Kronenberg och Yaryna Khmara har valt att jämföra de fyra ovan nämnda städerna grundar sig i att de representerar fyra olika ”urbana fenomen”. Köpenhamn representerar de så kallade C40-städerna – ett nätverk av städer som har åtagit sig att skynda på klimatomställningen och drastiskt minska sina koldioxidutsläpp. Amsterdam representerar städer som har implementerat munkmodellen – den modell som går ut på att invånarnas behov ska tillgodoses utan att vi överskrider de planetära gränserna.

Totnes har man valt eftersom det är vaggan för Omställningsrörelsen. Detroit slutligen är det kanske mest kända exemplet på en stad vars befolkning krymper, något som de konstaterar är långtifrån detsamma som nerväxt – men som ändå kan fungera som en fruktbar grund för att prioritera invånarnas sociala och ekologiska välmående framför tillväxt. Ingen av de fyra städerna har nerväxt som en policy, däremot har flera av dem strategier som ligger i linje med principerna om nerväxt.

– Målet har inte varit att jämföra enbart dessa fyra städer, utan den bredare bild som de representerar, säger Jakub Kronenberg.

Smartare resursanvändning

Städerna har jämförts utifrån fem olika kategorier: Hur man arbetar med att begränsa urbaniseringen och storleken på städerna, hur man ser på markanvändning, vilken hållning man har till den industriella produktionen, bostadspolitik samt slutligen transporter. Jakub Kronenberg menar att ingen av kategorierna är viktigare än någon annan utan att de hänger ihop och påverkar varandra. Till exempel påverkar en stads växande i hög grad både markanvändningen och transporterna.

– När det gäller den urbana tillväxten så pratar vi om hur man inom städerna kan sätta gränser och använda sina resurser smartare och mer effektivt. När det gäller bostäder så handlar det dels om isolering och energi, men också om bostadsyta per person. Om man bygger stora hus kommer folk vilja ha fler möbler som i sin tur spär på tillväxten, därför behöver städerna hitta lösningar som får folk att minska sina behov.

Utifrån vilka aktiviteter, initiativ eller policies inom de olika kategorierna och som kan bidra till nerväxt har städerna sedan fått poäng. Amsterdam fick bäst resultat, 52 av 72 poäng, följt av Totnes på 44 poäng, Köpenhamn på 38 poäng och Detroit på 30 poäng.

Ni har jämfört städer – tror ni städer, snarare än länder, har en större potential att leda vägen när det kommer till nerväxt?

– Vi tror att det krävs en kombination, vi behöver agerande på alla nivåer. Folk får ofta höra att det är upp till dem som individer att göra något, men vi tror inte att vi kan förlita oss på det eftersom det bygger på varje individs motivation och vilja. Vi tror att det även krävs institutionella sammanhang i form av länder, städer och organisationer, säger Jakub Kronenberg och konstaterat att även EU kommer anordna en konferens i maj som heter Bortom tillväxten.

Amsterdam fick högst poäng i er jämförelse – kan ni säga baserat på det att munkmodellen är den av de här fyra modellerna som bäst går att kombinera med nerväxt?

– Det är en bra fråga. Även om Amsterdam får representera munkmodellen i den här jämförelsen så är vi väl medvetna om att de har funnits ett antal initiativ innan man började arbeta utifrån munkmodellen. Och det kan även handla om sådant som hur det nederländska samhället är organiserat, så man kan inte säga att det enbart beror på munkmodellen.

Lo Ragnar & Nino

Lo Ragnar Lindström och Nino Mick är båda hyllade poeter. Lo Ragnars dikter skildrar den svenska norrländska glesbygden och dikten Min eld vann Aftonbladet kulturs skrivartävling 2022. Nino Mick å sin sida har varit svensk mästare i poetry slam och skrivit flera diktsamlingar. Nu möts de båda poeterna i en föreställning om glesbygd, tro och identitet där nyskrivna dikter blandas med nyskriven musik. Föreställningen turnerar med Riksteatern under hösten och våren, för turnédatum se Riksteaterns hemsida.

I kroppen min (Riksteatern)

2013 dog författaren, journalisten och musikern Kristian Gidlund i cancer, endast 29 år gammal. Fram till sin död skrev han bloggen I kroppen min när han naket och öppet skildrade sin kamp mot cancern. I föreställningen som bygger på texter från bloggen spelar Razmus Nyström en man som utforskar meningen med livet och döden. Kristian Gidlunds barndomsvän Mats Björke står för den specialkomponerade musiken. I kroppen min är på turné under hösten och avslutas med en föreställning i Leksand den 27 november. För övriga speldatum se riksteatern.se

Tv-serier

Historien om Sverige

Med anledning av att det har gått 500 år sedan Gustav Vasa blev kung i Sverige väljer SVT att storsatsa med sin mest påkostade historieserie någonsin. 100 historiker, arkeologer och experter medverkar och påkostade scenerier ska ge kött och blod åt tiden som skildras. Serien kommer att sändas i tio delar med premiär den 5 november. Ciceron är skådespelaren Simon J Berger.

Vi som valde att stanna

Vi som valde att stanna är en ukrainsk dramaserie i sex delar som har samproducerats av SVT. Serien skildrar krigsutbrottet och de människor som har valt att stanna kvar i Kiev. Varje del tar avstamp i verkliga händelser och tanken är att visa vanliga människors liv – bortom krigsrubrikerna.

Filmer

Tillsammans 99

23 år efter att filmen Tillsammans hade premiär återvänder Lukas Moodyson till karaktärerna som vi fick följa i 1970-talskollektivet. Nu har det hunnit bli 1999, kollektivet är sedan länge splittrat kvar finns bara Göran och Klasse. Men så en dag återförenas de för att fira Görans födelsedag. Vad har hänt sedan sist, lever drömmarna från 70-talet fortfarande kvar och äter Göran fortfarande gröt? Frågorna är många.

Vintersaga

Sången Vintersaga av Ted Ström sjöngs in av Monica Törnell på 80-talet och har kommit att bli en svensk klassiker. I filmen med samma namn gör Carl Olsson ett försök att skildra det svenska vemodet. Precis som i låten gör han nedslag på olika platser i ett fruset vintersverige. Här finns kärlek, vänskap, fotboll och drömmar men också alkohol, droger och mörker. Tillsammans formar de 24 ögonblicksbilderna en bild av landet där det blåser en isande, gråkall vind.

This world is not my own

Den här dokumentärfilmen berättar den verkliga historien om Nellie Mae Rowe, en kvinna som föddes i den amerikanska södern år 1900 som dotter till en före detta slav och som senare kom att bli en berömd och internationellt hyllad konstnär. Samtidigt som den skildrar hennes liv fram till hennes död 1982 så speglas också den amerikanska segregationen, rasismen och medborgarrättskampen. Filmen visas på Folkets bio.

Somliga går med trasiga skor

Vad finns det att berätta om Cornelis Vreeswijk som inte redan är sagt? Kanske en hel del ändå. Med hjälp av aldrig tidigare visat arkivmaterial tecknar regissören Magnus Gertten sin bild av den ikoniska trubaduren. En person som trots allt framgångar fortsatte att ge röst åt samhällets utsatta och svaga, kanske för att han såg sig själv som en av dem. Filmen går upp på bio den 17 november.

Labor 

Den här filmen handlar om Hanna som flyttar från Sverige till San Francisco där hon snart kommer i kontakt med queerscenen och börjar försörja sig som sexarbetare. Hanna Pils har regisserat en film som ska utmana vår syn på sex och arbete. Filmen visas på Folkets bio.

Handen upp, alla som slitit sitt hår i processen pussla ihop långa tågsträckor till kontinenten. En kurs på Röda korsets folkhögskola i Skärholmen i södra Stockholm kan minska våndorna inför nästa semesterplanering.

Kursen ges på kvartsfart under våren 2024, och innehåller digitala såväl som fysiska träffar. Den avslutas med en två veckor lång tågresa till den spanska provinsen Katalonien. Resan planeras under kursen, och under resans gång ingår möten med olika aktörer som arbetar med hållbart resande och lokal utveckling.

I teoridelen ingår historiska och kulturella aspekter av resande och turism, liksom ekologisk och social hållbarhet kopplat till resande. ”Vi jobbar också med hur vi kan göra vår egen omställning och hur vi kan inspirera andra att förändra sina resmönster”, står att läsa i kursbeskrivingen.