Ny kunskap om däggdjur kan stärka cancervården

Innehåll

Radar
- Temperaturen i haven rekordhög i april
  
  I april har yttemperaturen i planetens oceaner nått ovanligt höga nivåer, på ett sätt som bryter det mönster som vanligtvis finns under ett år.
- Forskare intar riksdagen – av oro för klimatet
  
  Forskare som kedjar fast sig utanför banker, stormar Melodifestivalens scen – eller som i dag, manifesterar i riksdagen för att sätta press på politikerna.Fler forskare tar nu steget mot aktivism.– Allt fler forskare blir desperata,…
- Träd som får stå länge skapar attraktiva skogar
  
  Höga träd som varken står för tätt eller för glest, närhet till vatten och tystnad – det är några av de saker som gör att vi finner en skog attraktiv enligt en ny rapport från…
- Park ska gynna pollinatörer – och inspirera trädgårdsägare
  
  En park i Karlstad ska designas om så att den både gynnar pollinatörer och inspirerar trädgårdsägare att göra insatser hos sig.
- Kolonister uppmanas nobba torv
  
  Stockholms koloniträdgårdar vill minska utsläppen av växthusgaser genom att minska användningen av jord som innehåller torv.
- Bakterier kan fånga in uran
  
  Bakterier djupt nere i berggrunden kan fånga in ämnet uran och stabilisera det så att det inte längre avger radioaktivitet. En upptäckt som forskarna tror kan få betydelse för slutförvaringen av kärnbränsle.
- Kyrkor ska återbruka varandras möbler
  
  I ett pilotprojekt ska församlingar i Svenska kyrkan i år och nästa år kunna erbjuda varandra möbler som planeras bytas ut.
- Ny kunskap om däggdjur kan stärka cancervården
  
  Hur sjukdomar hos människor uppstår – och vilka djur som är nära utrotning. En enorm kartläggning av arvsmassan hos 240 däggdjur ger nya kunskaper på dessa områden, och en rad till.
- Kerstin Lindblad-Toh, professor i funktionell genomik vid Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
  
  Publicerad 2023-04-28
  Radar
  Ny kunskap om däggdjur kan stärka cancervården
  
  Dela artikeln:
  
  Hur sjukdomar hos människor uppstår – och vilka djur som är nära utrotning. En enorm kartläggning av arvsmassan hos 240 däggdjur ger nya kunskaper på dessa områden, och en rad till.
  
  Hanna Odelfors/TT
  
  Det är den största kartläggningen som hittills gjorts av däggdjurs arvsmassa, enligt Kerstin Lindblad-Toh, en av forskarna som lett projektet.
  
  Resultaten ger kunskaper om hur arvsmassan hos både människor och andra däggdjur fungerar och har utvecklats under evolutionen.
  
  – Det är första gången vi kan förstå mer på djupet hur olika däggdjur utvecklats, exempelvis varför vissa har bra luktsinne eller går i dvala på vintern, säger Kerstin Lindblad-Toh, som är professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet och även verksam vid Broad Institute i USA.
  
  – Men det jag tycker är allra mest spännande är att man kan titta på människans sjukdomsgener och se vilka som är viktiga för utvecklingen av exempelvis schizofreni och diabetes, fortsätter hon.
  
  Tidigare okända delar
  
  Kartläggningen har gjorts av över 30 forskargrupper i olika länder och letts från Uppsala universitet och Broad Institute.
  
  Arvsmassan hos oss människor innehåller cirka 20 000 gener som utgör ”receptet” för kroppens proteiner. Nu har forskarna kunna identifiera mer än tre miljoner andra sorters delar i vår arvsmassa som kallas ”reglerande element”, och som innehåller instruktioner för var, när och hur proteinerna ska tillverkas.
  
  Häften av dessa var tidigare okända.
  
  – Den här informationen kan nu användas av andra forskare för att förstå den genetiska grunden för olika sjukdomar, säger Kerstin Lindblad-Toh.
  
  Forskarna har redan nu använt resultaten för att undersöka medulloblastom, en elakartad form av hjärntumör hos barn, och hittat en rad mutationer. Det är något som man på sikt hoppas kan leda till bättre diagnostik och behandling.
  
  Särskiljdes före asteroiden
  
  Resultaten publiceras i form av elva vetenskapliga artiklar i tidskriften Science.
  
  En av studierna visar att däggdjursarterna hade börjat särskilja sig genetiskt redan innan jorden träffades av den asteroid som tog kål på dinosaurierna för 65 miljoner år sedan.
  
  Resultaten kan även ge ledtrådar kring vilka djur som är nära att utrotas genom att de visar hur stor variation de har i sin arvsmassa, enligt forskarna. Detta eftersom en större variation ger bättre förutsättningar för överlevnad.
  Kategorier:
  
  Radar
  
  Dela artikeln:
- Bilstopp på stranden – proteststorm i Halland
  
  Stoppet för bilkörning på Laholms stränder har överklagats av mer än 100 personer och organisationer. Första maj blir det också demonstration för rätten att ta bilen med ända ner till vattnet. – Vi vill inte bli…
- Klimatförändringar bakom torka på Afrikas horn
  
  Afrikas horn har sett den värsta torkan på 40 år. Och den hade inte inträffat om det inte vore för klimatförändringarna, enligt klimatforskare bakom en ny rapport.
- S: regeringen måste lyssna på industrin
  
  Socialdemokraterna tycker inte att regeringen gör vad som krävs för att bygga mer vindkraft.– Nu gäller det för regeringen att lyssna på industrin och näringslivet, säger Anna-Caren Sätherberg, partiets talesperson för klimat och miljö.
- Så vill de göra omställningsrörelsen mer inkluderande
  
  Omställningsrörelsen har en kunskapslucka i frågor om social rättvisa. Det anser nätverket Omställningsbyrån som hoppas bidra till att fylla den med hjälp av ett studiematerial.
Energi