Det är den största kartläggningen som hittills gjorts av däggdjurs arvsmassa, enligt Kerstin Lindblad-Toh, en av forskarna som lett projektet.

Resultaten ger kunskaper om hur arvsmassan hos både människor och andra däggdjur fungerar och har utvecklats under evolutionen.

– Det är första gången vi kan förstå mer på djupet hur olika däggdjur utvecklats, exempelvis varför vissa har bra luktsinne eller går i dvala på vintern, säger Kerstin Lindblad-Toh, som är professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet och även verksam vid Broad Institute i USA.

– Men det jag tycker är allra mest spännande är att man kan titta på människans sjukdomsgener och se vilka som är viktiga för utvecklingen av exempelvis schizofreni och diabetes, fortsätter hon.

Tidigare okända delar

Kartläggningen har gjorts av över 30 forskargrupper i olika länder och letts från Uppsala universitet och Broad Institute.

Arvsmassan hos oss människor innehåller cirka 20 000 gener som utgör ”receptet” för kroppens proteiner. Nu har forskarna kunna identifiera mer än tre miljoner andra sorters delar i vår arvsmassa som kallas ”reglerande element”, och som innehåller instruktioner för var, när och hur proteinerna ska tillverkas.

Häften av dessa var tidigare okända.

– Den här informationen kan nu användas av andra forskare för att förstå den genetiska grunden för olika sjukdomar, säger Kerstin Lindblad-Toh.

Forskarna har redan nu använt resultaten för att undersöka medulloblastom, en elakartad form av hjärntumör hos barn, och hittat en rad mutationer. Det är något som man på sikt hoppas kan leda till bättre diagnostik och behandling.

Särskiljdes före asteroiden

Resultaten publiceras i form av elva vetenskapliga artiklar i tidskriften Science.

En av studierna visar att däggdjursarterna hade börjat särskilja sig genetiskt redan innan jorden träffades av den asteroid som tog kål på dinosaurierna för 65 miljoner år sedan.

Resultaten kan även ge ledtrådar kring vilka djur som är nära att utrotas genom att de visar hur stor variation de har i sin arvsmassa, enligt forskarna. Detta eftersom en större variation ger bättre förutsättningar för överlevnad.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.