”Tropiska regnskogars motsvarighet i nordliga klimat har ännu inte fått det globala erkännande de förtjänar.” Så skriver en internationell forskargrupp som kartlagt vad de kallar jordens tempererade och arktiska regnskogar. På kartan finns ett område i nordvästra Jämtland utpekat, intill gränsen mot Norge. Klimatet präglas av närheten till Atlanten, med stor nederbörd.
Just här har svenska biologer upptäckt en helt ny naturtyp, där flera arter levermossor som vanligtvis förekommer i sparsamma mängder täcker marken som mattor. 

Levermossorna gynnas av ett oceaniskt klimat och förekommer främst på kuperade tallmyrar. Den nya naturtypen påminner om vad britterna kallar ”northern hepatic mat”, ett område med en specialiserad mossflora som förekommer i begränsad mängd bland annat på Irland, de brittiska öarna och Färöarna. Men till skillnad från i dessa områden faller i Jämtland stora mängder snö. 

– Det jämtländska fyndet verkar utgöra en både nord- och östlig udda utpost i Europa och är därmed intressant ur biogeografiskt perspektiv. Den kan hjälpa oss förstå utbredningsmönster för “hepatic mats” och de avgörande faktorerna, inte minst klimatförändringar som den är väldigt känslig för, förklarar Anna Pielach, som är en av forskarna bakom fyndet, för Natursidan.

Naturvårdsbiolog Fredrik Larsson som också deltog i upptäckten kallar den nya naturtypen ”boreal hepatic mat”, ett arktiskt mattbildande levermossamhälle. Att en ej tidigare beskriven naturtyp upptäcks är ovanligt, säger han till Natursidan:

– Vi vill försiktigt hävda att det är häpnadsväckande i alla fall inom Sverige.

I miljön växer de rödlistade arterna snedbladsmossa, västlig fingerflikmossa som klassas som sårbara men här förekommer rikligt. Därtill piskfingermossan, som i Sverige endast hittats i just Jämtland. I det nyupptäckta mossamhället täcker mossorna flera kvadratkilometer, från nordvästra Kallsjön några mil norr om Åre till norska gränsen, längs fjällsluttningar och kuperade myrar.

Men det är inte de enskilda ovanliga arterna som är själva grejen, eller att de lever här tack vare närheten till havet, säger Fredrik Larsson till Sveriges radios Naturmorgon:

– Att Jämtland är oceaniskt präglat har man känt till, men vad är den här oceaniska prägeln i detalj? Hur ter den sig ute på våtmarker eller i skogen eller på klippväggar? Och oceaniska fjäll – vad är det? 

En beskrivning av den nya naturtypen går att läsa i Flora och fauna, årg. 117:4, 2022.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.