Fyra av tio svenska konsumenter tycker att det är viktigt att kunna välja mer hållbara leveransalternativ när de e-handlar, visar en ny undersökning. Samtidigt har många svårt att lita på olika hållbarhetsrelaterade uttryck som “klimatsmart” och märkningar som gröna löv – medan 6 av 10 har hög eller mycket hög tillit till leveranser med hållbarhetsmärkningar som utfärdas av oberoende organisationer, som Svanen eller Bra miljöval.

– När du e-handlar, vilket de flesta invånare i Norden gör, har du blivit transportköpare, du väljer transportbolag. I det perspektivet tycker vi att det behövs en märkning för att guida konsumenter, säger Sara Bergman, projektledare på Nordisk miljömärkning, som nu har utvecklat en Svanenmärkning för området e-handelstransporter.

Den nya Svanenmärkningen blir synlig för konsumenter i kassan när köpet genomförs. Bland kriterierna finns minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet i transportkedjan.

– Vi är alltid lite försiktiga i våra budskap därför att kraven gäller hela transporten, från lager via långväga transporter med tunga fordon, omlastningar och sist hemleveransen, säger Sara Bergman.

Andelen förnybar energi i den sammanlagda transporten av varan som beställs ska enligt Svanen-kriterierna vara minst 60 procent till och med år 2025, då blir siffran 75 procent.

– Vi har valt att inte sätta 100 procent fossilfritt för att vi ska täcka hela landet. Bilarna du ser i stadsmiljö som levererar hem till folk, fyller boxar och kör ut paket till mindre butiker är lättare att elektrifiera. På de långväga transporterna finns inte alls samma möjligheter. I Norrland är det inte alls lika lätt få till exempelvis biogas, för infrastrukturen är inte utbyggd, säger Sara Bergman.

För transportföretag som endast täcker de största städerna är kravet för Svanenmärkningen 100 procent fossilfritt.

När det gäller biobränsle ställs också krav, som att råvaran inte ska innehålla PFAD, som är en biprodukt från palmoljeproduktion. 

– Vi kräver att råvaran ska vara hållbart framtagen. Vi försöker ta ett helhetsperspektiv. Då blir det lite svårare att kräva att allt ska vara fossilfritt, säger Sara Bergman.

Svanenmärkta transporter ska också arbeta för med mindre luft i förpackningen, genom ekonomiska incitament när transportföretagen tecknar avtal med e-handelsbolagen. 

Enighet om ”fossilfri leverans”

Även branschorganisationen Svensk handel har uppmärksammat problemet med oklara begrepp i kassan vid e-handel, och skapat en branschgemensam överenskommelse för vad fossilfri leverans ska betyda (se faktaruta). E-handlare och transportörer får själva skriva under överenskommelsen, som kom till stånd i oktober 2022. 

Där krävs även att andra miljömässiga begrepp som används i check-outen, som ”grönt val” eller ”miljösmart” tas bort – med undantag för certifieringar som den nya Svanenmärkningen.

Hittills har en rad e-handlare och leverantörer skrivit under, däribland Adlibris, Apotea, Airmee, Budbee och Instabox, 

– Det är fantastiskt kul att så många skriver under överenskommelsen. Intresset är mycket stort och vi har många fler som står på tur att skriva på, säger Arne Andersson, ansvarig för Svensk Handels logistiknätverk och drivande i arbetet med överenskommelsen i ett uttalande.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.