15 000 människor dog av extremvärme i Europa i fjol. Och redan detta år kan jordens medeltemperatur nå 1,5 grader högre än förindustriell tid, om än tillfälligt. Varningen kommer från FN:s meteorologiska organ WMO.
Världsmeteorologiska organisationens årliga rapport kan liknas vid en hälsokontroll för vår planet. Det kommer inte som en överraskning för någon att jorden har feber. De senaste åtta åren är de varmaste som någonsin registrerats globalt, trots att vi just passerat en ovanligt lång La Niña-period. Väderfenomenet över Stilla havet ger en avkylande effekt på jorden, som har varat under tre år. Nu är det enligt WMO sannolikt att det uppvärmande fenomenet El Niño slår till under 2023 – något som i sin tur innebär en 50 procents risk för att jordens medeltemperatur når 1,5 grader över förindustriell nivå.
– Så snart vi kommer in i nästa El Niño vilket troligtvis händer i slutet av detta år eller under nästa år kan vi vara nära Parisavtalets 1,5-graders-gräns, åtminstone tillfälligt, säger Petteri Taalas, generalsekreterare för WMO på en presskonferens när organisationens årsrapport släpptes 21 april.
Rapporten beskriver hur torkan i Östafrika var rekordstor under 2022, liksom nederbörden i Pakistan. Extrema värmeböljor drabbade Kina och Europa.
– Detta påverkade tiotals miljoner människor, bidrog till osäker livsmedelsförsörjning, ökade flyktingströmmar och kostade miljarder dollar i förlust och skada, säger Petteri Taalas.
Extremhettan i Spanien beräknas ha tagit 4 600 människors liv under fjolåret. I Tyskland är siffran 4 500 och i Storbritannien och Frankrike 2 800 vardera. Och 8 miljoner människor befinner sig på flykt efter översvämningarna i Pakistan, som tog 1 700 människors liv.
Glaciärer bortom räddning
Havsnivån och havets värmeinnehåll är på rekordnivåer – en trend kommer att fortsätta i århundraden, enligt WMO. I rapporten konstateras också att många av världens glaciärer smält rekordmycket och nu är bortom räddning.
Allt detta har alltså skett vid fjolårets temperaturer, som i genomsnitt var 1,15 grader högre än förindustriell tid. Varje tiondels grad är viktig, brukar forskarna säga. Nu befinner vi oss tiondelar under 1,5 grader, som känns igen som som den nivå vi inte bör överskrida enligt Parisavtalet. Samtidigt som koncentrationen växthusgaser i atmosfären slår nya rekord, enligt WMO-rapporten.
– Vi verkar fast beslutna om ödeläggelse, konstaterar FN:s generalsekreterare António Guterres i ett tal under Jordens dag, efter rapportsläppet.
Han fortsätter:
– Vi har verktygen, kunskapen och lösningarna. Men vi måste höja tempot. Vi behöver påskyndade klimatåtgärder med snabbare och kraftigare utsläppsminskningar för att begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader. Vi behöver också mycket kraftigt ökade investeringar i klimatanpassningsåtgärder för att stärka motståndskraften, särskilt för de mest utsatta länderna och samhällena som har gjort minst för att orsaka krisen.
Men även om vi lyckas vända utsläppstrenden kommer vädermönstren fortsätta åtminstone till 2060, enligt WMO, eftersom växthusgaser stannar kvar i atmosfären.
En aning optimism
Finns då någon ljuspunkt? WMO-chefen Petteri Taalas nämner under presskonferensen om rapporten att priset på förnyelsebar energi har sjunkit och att medvetenheten om problemet har ökat.
– Vi började publicera IPCC-rapporter 1990 och då kom till en början inga reaktioner alls. Tio år senare attackerades vetenskapen och ifrågasattes. Vad som hänt under de senaste tio åren är att regeringar har insett att det finns ett problem som heter klimatförändring. De kan se den med egna ögon, och de vetenskapliga bevisen är i dag väldigt tydliga, säger han.
Petteri Taalas påpekar också att en växande skara storföretag världen över försöker i dag bidra till lösningar för att begränsa klimatförändringen, och att teknologin för att bli framgångsrik med detta växer. Han nämner även att 32 länder har minskat sina utsläpp samtidigt som deras ekonomier har vuxit under de senaste 15 åren.
– Så det finns också skäl att vara en aning optimistisk.
Läs mer:
