Karlstads kommun har under våren haft ett elevborgarråd på sina förskolor och grundskolor för att få barnen att lyfta klimatfrågorna.

Frågorna man skickat till eleverna är hur kommunen kan sänka utsläppen radikalt utan att någon kommer i kläm och hur Karlstad kan bli mer miljösmart.

Det har kommit in 967 förslag från barn och elever från förskolan och upp till högstadiet med idéer kring livsmedel, energi, transporter, biologisk mångfald, hållbara städer, avfall och återbruk.

Förslagen sammanställdes i veckan på en elevdemokrati-workshop och ska nu lämnas över till kommunens politiker.

Bra strand kan minska flygande

Bland idéerna från årskurs 2 och 3 från Södra Råtorp skola i Karlstad finns förslag på hur fler ska släcka lamporna hemma och i skolan och att solceller ska placeras på byggnader. 

Kommunen uppmanas också att skapa en riktigt bra strand i Karlstad med rutschkanor och parasoll så att färre flyger på solsemestrar. En loppmarknad bara för leksaker är en annan idé liksom en app för barn som visar hur mycket pengar man tjänar på att sluta köpa onödiga nya saker och istället köper begagnat, reparerar eller syr egna kläder. Att slänga mindre mat, våga prova att äta mer vegetariskt och att gå eller cykla mer till skolan fanns också bland förslagen från eleverna.

Som bakgrund till arbetet tog Karlstad kommun fram material som ska inspirera eleverna, anpassat till barn i förskola och upp till högstadiet, och all personal har fått ta del av en utbildning om läget för klimatet och miljön.

Ska ge unga hopp och handlingskraft

– Många elever känner oro inför klimatkrisen och det här är ett sätt att öka elevernas påverkansmöjligheter i den här komplexa frågan. Vi vill genom ett aktivt elevinflytande i klimatfrågor skapa ett Elevborgarråd där våra elever ges möjlighet att bli nyfikna, modiga karlstadsbor som känner hopp och handlingskraft inför framtiden, säger Johan Sjövall, utbildningschef för grundskolan i Karlstad i ett uttalande.

Enligt kommunen är man först i landet med ett liknande initiativ. 

– Förslagen vi fått in är kloka, skarpa och visar på en hög kunskap i ämnet, men framför allt är de uppfordrande, tydliga och kräver en förändring. Eleverna har väldigt mycket kunskap i frågan! De har också understrukit hur viktigt de tycker det är att vi vuxna lyssnar på dem, inkluderar dem och att detta är något som sker på riktigt, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande i Karlstad, Lina Larhult i ett pressmeddelande.

Enligt kommunens sammanställning har flest förslag kommit in gällande transporter och olika sätt som ska göra det mer ekonomiskt att välja bort bilen, som gratis kollektivtrafik. Satsningar på biologisk mångfald så att naturen kan ta plats i form av parker och grönområden är också vanligt. Eleverna har också föreslagit att det skapas appar och utmaningar så att det blir enklare och mer intressant att göra rätt. Klimatsmart mat, klädbytardagar och odling på den egna skolan är annat som efterfrågas.

Förslag lämnas vidare till kommun och region

Utifrån kommunens perspektiv finns det flera syften med att engagera eleverna: Det ska skapa framtidstro bland barn och unga, som ska kunna påverka kommunens framtid; det ska vara ett gott exempel för andra kommuner och det ska ge kommunen underlag för att fatta beslut som har en opinion bakom sig.

En ceremoniell överlämning av förslagen kommer att ske på Värmlands energi- och klimatdag den 26 april och efter att barn- och ungdomsnämnden gått igenom förslagen ska de skickas till kommunens olika nämnder och bolag eller till andra parter, som Länsstyrelsen och Region Värmland.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.