Klimattullar och skärpningar för handeln med utsläppsrätter är två tunga beslut som EU-parlamentet klubbade igenom i tisdags. Dessutom ska en social klimatfond hjälpa privatpersoner som drabbas av så kallad energifattigdom.
– Den är en avgörande pusselbit för att säkra en rättvis omställning, säger Heléne Fritzon (S), ledamot i parlamentets miljöutskott.
Många har kallat tisdagens omröstning historisk, däribland Europaparlamentets talman Roberta Metsola.
– Europa leder den gröna revolutionen, och vi kommer att bli världens första klimatneutrala kontinent, sa hon på en presskonferens efter att parlamentet klubbat tre viktiga delar ur EU:s stora klimatpaket Fit for 55.
Namnet syftar på unionens mål om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivåer senast 2030.
En stor blocköverskridande majoritet röstade igenom klimatlagarna. En av dem rör utvidgad handel med utsläppsrätter (se faktaruta). Framöver ska inte bara industrins utsläpp utan även bostäder och transporter ingå.
– Nu är det slut på gratisutsläppen för flyg, och sjöfarten måste äntligen börja betala för sina utsläpp. Att dessa sektorer nu äntligen inkluderas på riktigt i utsläppshandeln är en oerhört viktig förbättring, eftersom det ökar trycket på att ställa om. Det har varit enormt framgångsrikt i andra sektorer, säger Jakop Dalunde (MP), som varit med och förhandlat fram uppdateringen av EU:s utsläppshandel, i ett uttalande.
En följd av att gräddfilen för flyg och sjöfart tas bort kommer enligt Dalunde bli att det blir dyrare att flyga och driva båtar på fossila bränslen, och att fler transporter därmed kommer flyttas till järnvägen, säger han till DN.
Skärpningarna i handeln med utsläppsrätter ska ske mellan år 2026 och 2034 och beräknas leda till en minskning motsvarande nästan två gånger Sveriges årliga utsläpp.
Klimattullar
EU tog i omröstningen även de första stegen mot ett globalt pris på koldioxid, genom att införa klimattullar som ställer samma klimatkrav för företag inom och utom unionen. Det betyder att producenter i länder med lägre klimatkrav än EU-länderna kommer att behöva betala när de exporterar varor till EU. Tullen ska motsvara vad det hade kostat om produktionen istället hade skett i EU. Systemet fasas in mellan år 2026 och 2034, och gäller import av järn, stål, cement, aluminium, gödsel, el och vätgas.
Klimattullarna heter formellt ”gränsjusteringsmekanism för koldioxid”, förkortat CBAM. Liberalernas Europaparlamentariker Karin Karlsbro har varit handelsutskottets huvudförhandlare i frågan om klimattullarna och kallar dem ”flaggskeppet” i EU:s klimatpaket.
– Låga klimatambitioner ska aldrig få vara en konkurrensfördel. CBAM är ett historiskt steg för att prissätta alla utsläpp som sker till följd av konsumtion i EU, säger hon i ett uttalande.
”Alla utsläpp” är det emellertid inte tal om. Exempelvis import av klimatbelastande textilier ingår inte i systemet. Vänstergruppens förhandlare Malin Björk röstade ja till klimattullarna, men hade velat att lagen var skarpare.
– Vänsterpartiet hade gärna velat se att tullarna omfattade fler sektorer och att infasningen gick snabbare, samt att intäkterna gick direkt till klimatsatsningar, framför allt i den fattiga delen av världen. Men så blev det tyvärr inte efter förhandlingarna med medlemsländerna, säger hon i ett uttalande.
Fond mot ”energifattigdom”
För att göra omställningen mer rättvis och socialt inkluderande har parlamentet röstat igenom en så kallad social klimatfond, som ska starta år 2026. Tanken är att de hushåll, småföretag och resenärer som drabbas hårdast av prisökningar på till exempel drivmedel och hyror ska kunna kompenseras med medel från fonden. Den ska minska vad EU kallar ”energi- och rörlighetsfattigdom”.
Pengarna kommer i huvudsak från handeln med utsläppsrätter och därutöver från medlemsländerna, totalt 86,7 miljarder euro.
– Över 34 miljoner människor lever idag i energifattiga hushåll. Klimatfonden ska hjälpa de som drabbas hårdast av omställningen och se till att skapa trygghet för vanligt folk, säger Ilan De Basso (S), Europaparlamentariker och ledamot i sysselsättningsutskottet i ett uttalande.
Förutom inkomststöd till privatpersoner för höjda hyror och kostnader för transport och energi ska den sociala klimatfonden kunna finansiera exempelvis renoveringar av byggnader och investeringar för förnybar energi. För att få del av pengarna ska medlemsländerna konsultera lokala politiker, näringsliv och civilsamhällets organisationer, och därefter skicka in en ”social klimatplan” till unionen.
– Med överenskommelsen om den sociala klimatfonden är vi det närmsta vi någonsin varit en försäkran om mer rättvis och socialt inkluderande omställning, sa EU-parlamentarikern David Casa från Malta, medlem i den kristdemokratiska gruppen i parlamentet i ett uttalande efter det preliminära beslutet om fonden i december 2022.
Den svenska regeringen har i förhandlingarna strävat efter att begränsa den sociala klimatfondens omfattning. Även den tidigare S-regeringen har varit kritisk. Dåvarande klimatminister Annika Strandhäll uttryckte under våren 2022 att hon inte såg behovet av fonden.
Men de svenska EU-parlamentarikerna gick under tisdagen emot partilinjen i hemlandet och röstat för den sociala klimatfonden. M, KD, L, C, S, MP och V ja till de nya klimatlagarna medan SD röstade nej. Något Johan Nissinen (SD) i DN förklarade med att EU:s klimatmål är för högt ställda samt att en beskattningsrätt för EU, alltså klimattullarna, ger EU mer makt.
Så funkar EU:s handel med utsläppsrätter (ETS) – före och efter de nya lagarna
• Syftet med EU:s system för handel med utsläppsrätter är att minska klimatpåverkan och bidra till att nå de utsläppsmål som satts upp.
• EU begränsar hur mycket koldioxid som får släppas ut, ett så kallat utsläppstak, varje år genom att bestämma hur många utsläppsrätter det finns. Varje utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxid.
• Utsläppsrätterna auktioneras ut till industrin och energiproducenter. Efter det nya beslutet ska även bostäder och transporter ingå. Hittills har utsläppsrätter delats ut gratis till flygbranschen något som fasas ut till år 2034. Även sjöfarten ska börja betala för sina utsläpp, som hittills inte ingått i systemet.
• Aktörerna kan köpa och sälja utsläppsrätterna, vars pris alltså sätts av marknaden. Dyra utsläppsrätter gör det alltså dyrt att släppa ut och mer ekonomiskt att ställa om.
• Utsläppstaket sänks successivt. Med nuvarande lagstiftning minskar antalet utsläppsrätter med 43 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Den överenskommelse som nu nåtts innebär 62 procents minskning till 2030 jämfört med 2005 års nivå.
• Systemet för handel med utsläppsrätter omfattar hittills omkring 750 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion, och totalt cirka 13 000 anläggningar i hela EU. Det motsvarar cirka 45 procent av de totala utsläppen av växthusgaser inom unionen.
Källa: Naturvårdsverket och Europaparlamentet
