FN:s permanenta forum för urfolk har startat i New York. I år är jordens hälsa i fokus, och den hänger ihop med urfolks rättigheter, enligt Sônia Guajajara, Brasiliens första urfolksminister.
– Om 80 procent av världens biologiska mångfald skyddas av urfolks territorier behöver vi se till att urfolks levnadssätt respekteras, säger hon.
Många av lösningarna på klimatkrisen går att finna hos urfolk, som är ”den biologiska mångfaldens väktare” på jorden. Så uttryckte sig FN:s generalsekreterare António Guterres vid öppningen av FN:s permanenta forum för urfolk (UNPFII), som äger rum i New York 17-28 april. Fokus detta år är urfolk, människors hälsa, planetarisk och territoriell hälsa och klimatförändringar.
Forumet hölls för första gången år 2002 och har sedan dess haft en tiodagarssession varje år. Det fysiska forumet har haft uppehåll under coronapandemin, som har påverkat urfolken allvarligt, påtalar Petra Laiti, ordförande för samiska ungdomsförbundet i Finland.
– Det är fruktansvärt att komma hit och verkligen se hur hårt pandemin har påverkat urfolkssamhället och hur det förhindrar människor att komma hit. Världen har förändrats fullkomligt på det här åren som vi inte har kunnat träffas. Man märker verkligen skillnaden, säger hon till SVT Sápmi.
Syftet med forumet är att höja medvetenheten om urfolksfrågor och främja integration och samordning av frågorna inom FN-systemet.
”FN bildades utan hänsyn till urfolk”
När ordförande Darío Mejia Montalvo som tillhör det columbianska Zenú-folket får frågan om varför forumet behövs svarar han så här:
– FN består av medlemsstater där majoriteten existerat i mindre än 200 år. Många av deras gränsdragningar och juridiska system tvingades på människor som levde där långt innan staterna bildades. FN bildades utan hänsyn till dessa folk.
I intervjun med FN:s nyhetstjänst UN News säger Darío Mejia Montalvo att han hoppas att urfolksforumet ska erkänna urfolks bidrag till globala diskussioner och låta dessa röster höras på samma villkor som andras.
– Vi hoppas att medlemsstaterna kan visa mer känslighet och ödmjukhet och erkänna att vi som samhällen inte är på väg åt rätt håll. Att lösningarna på kriserna som hittills presenterats har visat sig otillräckliga, för att inte säga motverkat sitt syfte.
– Vår kunskap, som sträcker sig tusentals år tillbaka, är giltig, viktig och innehåller innovativa lösningar, fortsätter Darío Mejia Montalvo.
Vad världens över 5000 urfolk har gemensamt, enligt honom, är deras relation med jorden, med grundläggande principer av harmoni och balans, där inte bara människor utan även naturen har rättigheter.
– Det här är inte en moraliskt eller intellektuellt överlägsen position, understryker Darío Mejia Montalvo, som betonar samarbete, dialog och ömsesidigt erkännande, för att urfolks bidrag i kampen mot klimatkrisen ska tas tillvara.
Urfolksminister "unik post"
Urfolk är 5 procent av jordens befolkning men skyddar 82 procent av världens biologiska mångfald, säger Sônia Guajajara, Brasiliens första urfolksminister på en presskonferens under forumet:
– Om 80 procent av världens biologiska mångfald skyddas av urfolks territorier behöver vi se till att urfolks kulturella rättigheter och levnadssätt respekteras, att våra rättigheter garanteras och att internationella överenskommelser upprätthålls och implementeras i lokala policies i våra länder.
Hennes tjänst som urfolksminister inrättades i mars 2023.
– Det är en unik ministerpost, som sätter urfolk i centrum, inuti regeringen. Klimatet och urfolks rättigheter behöver båda vara i centrum för samhällsdebatten. I globala diskussioner och överenskommelser som Parisavtalet – men det behövs även policies som införs i territorierna för att garantera att deras gränser erkänns och skyddas, liksom säkerheten för urfolken som lever där, säger Sônia Guajajara.
