Många av lösningarna på klimatkrisen går att finna hos urfolk, som är ”den biologiska mångfaldens väktare” på jorden. Så uttryckte sig FN:s generalsekreterare António Guterres vid öppningen av FN:s permanenta forum för urfolk (UNPFII), som äger rum i New York 17-28 april. Fokus detta år är urfolk, människors hälsa, planetarisk och territoriell hälsa och klimatförändringar.

Forumet hölls för första gången år 2002 och har sedan dess haft en tiodagarssession varje år. Det fysiska forumet har haft uppehåll under coronapandemin, som har påverkat urfolken allvarligt, påtalar Petra Laiti, ordförande för samiska ungdomsförbundet i Finland.

– Det är fruktansvärt att komma hit och verkligen se hur hårt pandemin har påverkat urfolkssamhället och hur det förhindrar människor att komma hit. Världen har förändrats fullkomligt på det här åren som vi inte har kunnat träffas. Man märker verkligen skillnaden, säger hon till SVT Sápmi.

Syftet med forumet är att höja medvetenheten om urfolksfrågor och främja integration och samordning av frågorna inom FN-systemet.

”FN bildades utan hänsyn till urfolk”

När ordförande Darío Mejia Montalvo som tillhör det columbianska Zenú-folket får frågan om varför forumet behövs svarar han så här:

– FN består av medlemsstater där majoriteten existerat i mindre än 200 år. Många av deras gränsdragningar och juridiska system tvingades på människor som levde där långt innan staterna bildades. FN bildades utan hänsyn till dessa folk.

I intervjun med FN:s nyhetstjänst UN News säger Darío Mejia Montalvo att han hoppas att urfolksforumet ska erkänna urfolks bidrag till globala diskussioner och låta dessa röster höras på samma villkor som andras.

– Vi hoppas att medlemsstaterna kan visa mer känslighet och ödmjukhet och erkänna att vi som samhällen inte är på väg åt rätt håll. Att lösningarna på kriserna som hittills presenterats har visat sig otillräckliga, för att inte säga motverkat sitt syfte.

– Vår kunskap, som sträcker sig tusentals år tillbaka, är giltig, viktig och innehåller innovativa lösningar, fortsätter Darío Mejia Montalvo.

Vad världens över 5000 urfolk har gemensamt, enligt honom, är deras relation med jorden, med grundläggande principer av harmoni och balans, där inte bara människor utan även naturen har rättigheter.

– Det här är inte en moraliskt eller intellektuellt överlägsen position, understryker Darío Mejia Montalvo, som betonar samarbete, dialog och ömsesidigt erkännande, för att urfolks bidrag i kampen mot klimatkrisen ska tas tillvara.

Urfolksminister "unik post"

Urfolk är 5 procent av jordens befolkning men skyddar 82 procent av världens biologiska mångfald, säger Sônia Guajajara, Brasiliens första urfolksminister på en presskonferens under forumet:

– Om 80 procent av världens biologiska mångfald skyddas av urfolks territorier behöver vi se till att urfolks kulturella rättigheter och levnadssätt respekteras, att våra rättigheter garanteras och att internationella överenskommelser upprätthålls och implementeras i lokala policies i våra länder.

Hennes tjänst som urfolksminister inrättades i mars 2023.

– Det är en unik ministerpost, som sätter urfolk i centrum, inuti regeringen. Klimatet och urfolks rättigheter behöver båda vara i centrum för samhällsdebatten. I globala diskussioner och överenskommelser som Parisavtalet – men det behövs även policies som införs i territorierna för att garantera att deras gränser erkänns och skyddas, liksom säkerheten för urfolken som lever där, säger Sônia Guajajara.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.