Radar

Enorm, flytande sop-ö har skapat nytt ekosystem

Ryggradslösa djur har skapat sig ett liv på plastskräp långt ute i Stilla havet.

En enorm ansamling sopor driver runt i Stilla havet – och har blivit en hemvist för arter som anemoner och krabbor. Det har uppstått ett nytt, flytande ekosystem, bedömer forskare.

”Sopön” mäter över 1,6 miljoner kvadratkilometer – drygt tre gånger Sveriges yta – och driver runt i havet mellan Kalifornien och Hawaii. Det handlar inte om en kompakt ö, utan världens största sopansamling som är löst sammanhållen av en enorm virvelström som drar in skräp mot mitten.

Och just där, långt ute till havs, har en mängd arter vars habitat normalt är nära kuster lyckats överleva och reproducera sig, visar en studie som har publicerats i Nature Ecology and Evolution.

Forskarna hämtade in 105 föremål under november 2018 till i januari 2019, från de östra delarna av det stora sopområdet, på engelska kallat ”The great pacific garbage patch”.

Ryggradslösa djur

På de inhämtade föremålen hittades 484 ryggradslösa djur av 46 olika arter, varav de allra flesta i normala bor fall nära kusten. Det verkar som att plastskräpet har gjort det möjligt för nya flytande ekosystem med arter som normalt inte kan klara sig på öppet hav men faktiskt kan överleva där, enligt forskarna.

– Det var överraskande att se hur vanligt förekommande de kustnära arterna var. De fanns på 70 procent av skräpet som vi hittade, säger Linsey Haram vid Smithsonians miljöforskningscenter (SERC) till CNN.

Sopområdet mäter över 1,6 miljoner kvadratkilometer och består av över uppskattningsvis 1,8 tusen miljarder plastföremål
Sopområdet mäter över 1,6 miljoner kvadratkilometer och består av över uppskattningsvis 1,8 tusen miljarder plastföremål. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Mycket av det inhämtade skräpet var kraftigt nedbrutet och skört efter att ha slitits ute till havs i många år. Plastskräpet kan överleva länge i havet, medan organiska material bryts ned och sjunker på några månader eller möjligen år.

Äter varandra

På vissa av föremålen hittades både kustnära arter och arter som brukar leva långt ute till havs. Där förekommer antagligen konkurrens om både utrymme och föda, säger Linsey Haram.

– Det är svårt att veta exakt vad som pågår, men vi har sett bevis på att vissa kustanemoner äter arter från längre ut till havs, så vi vet att viss predation pågår mellan de två samhällena, säger hon.

Forskare har tidigare varnat för att invasiva kustarter kan leda till betydande förändringar i den marina miljö.

Vad det i längden kommer att innebära att nya arter har etablerat sig långt ute till havs är inte klarlagt, och det är svårt att slå fast precis hur de har tagit sig ut så långt till havs och hur de har lyckats överleva.