Slutsatsen dras av Hannah Watson, biolog vid Lunds universitet, som har tittat närmare på hur småfåglars kroppstemperatur påverkas av matning.

– Vi rekommenderar att människor fortsätter att mata fåglar, säger hon.

På vintern sparar småfåglar energi genom att kroppstemperaturen rasar flera grader under de långa nätterna. Men enligt färsk forskning blir fåglar med tillgång till foderbord inte lika kalla på natten som de fåglar som inte matas. Det har de fördel av om de utsätts för infektion.

Simulerad infektion

I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Animal Ecology, utsattes talgoxar i en sydsvensk skog för simulerad infektion, det vill säga cellväggar från bakterier som triggar en kortvarig feberreaktion utan att orsaka sjukdom.

En del av de vilda fåglarna bodde i ett område där det var tätt mellan foderborden, medan de andra, som levde i en annan del av skogen, fick klara sig utan matning.

Innan studien påbörjades hade Hannah Watson trott att matade småfåglar skulle reagera med en ännu högre feberrespons. Men oavsett hur kalla de var från början fick fåglarna ungefär samma febertemperatur när de skulle bekämpa infektionen.

– Fåglarna som blev matade behövde inte använda lika mycket energi för att bekämpa fejkinfektionen, säger Hannah Watson.

Populärt att mata

Det är oklart varför de matade fåglarna inte fick ännu högre feber. Forskargruppens hypotes är att de genom att utsättas för mer smitta vid foderborden i större utsträckning bygger upp en tolerans mot infektioner. Men detta är inte belagt, utan något Hannah Watson vill forska vidare kring.

– Fågelmatning är en väldigt populär aktivitet och därför är det viktigt att vi bättre förstår hur den hjälper och hur den riskerar att ställa till det för fåglar.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.