Ett ”monumentalt svek”. ”Ni kan inte säga att ni inte visste”.
Så skriver 531 forskare i en debattartikel i Aftonbladet och uppmanar regeringen att anordna det nationella klimatmöte med forskare, företag, fackföreningar och civilsamhället som regeringen lovat att bjuda in till.

Forskarna pekar på de redan nu allvarliga följderna av klimatförändringarna och Sveriges löften om att hålla sig till Parisavtalet, samtidigt som de påpekar att regeringens politik ökar utsläppen enligt Klimatpolitiska rådet, och att klimatmålen hotar att inte nås, enligt Naturvårdsverket.

Åtgärder behövs nu, anser forskarna: ”Sverige har inte bara tappat fart i omställningen. Vi har i själva verket ökat takten i utsläppen. I vårt förra upprop skrev vi forskare att vi är förtvivlade och arga. Det är den rimliga responsen när vi står inför en massiv kris men ignorerar forskningen om hur krisen kan hanteras. Fortsätter det i samma riktning blir sveket från er ledare monumentalt.”

Företag ser möjligheter

Också företrädare för 200 små och stora företag för fram samma krav och de ser dessutom klimatomställningen som något som ger svenska företag stora möjligheter.

”Det som bekymrar oss är att så många av er politiker i Sverige lyfter fram denna omställning endast som ett stort problem, när den i själva verket även är en enorm möjlighet,” skriver de, också det i en debattartikel i Aftonbladet, och hänvisar till att många företag och organisationer frivilligt gått med i FN:s Race To Zero-initiativ och förbinder sig att lämna fossilsamhället.

Företagen efterfrågar incitament, spelregler och regleringar från politikernas sida, för att kunna göra investeringar, istället för subventioner av fossila bränslen som ”ger konstgjord andning till gårdagens teknik”.

Nu riktar företrädare för näringslivet också en fråga till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, som häromveckan sagt att inbjudningar till ett klimatmöte har skickats ut, men organisationerna We don’t have time, Exponential roadmap initiative och GoClimate, som samlar ”en stor del av näringslivet” har inte sett någon inbjudan.

Istället anordnar organisationerna själva nu Stockholm Climate Week den 18 till 22 april. 100 svenska och internationella företagsledare, forskare, investerare, företrädare för EU och FN, kommunala tjänstemän med flera kommer att medverka och man bjuder in regeringen att delta.

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

Så beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.