Kortet ska kosta 499 kronor per månad för vuxna och 250 kronor för ungdomar, studenter och pensionärer. Partiet har hämtat inspiration från Tyskland där regeringen infört en månadsbiljett för 49 euro som gäller hela landet – bussar, tåg och tunnelbana.

– Syftet är att hjälpa hushållen som är pressade av ökade priser. Vi har en regering som har fullständigt fokus på villaägare och bilägare, säger MP:s språkrör Märta Stenevi.

Flera miljarder

Miljöpartiet bedömer att kostnaden för staten blir 3,3 miljarder per halvår. Kortet ska gälla för såväl regional som lokal kollektivtrafik, dock inte fjärrtåg, och gälla fritt över länsgränserna.

– Det skulle också innebära en kraftig rabatt på kollektivtrafiken inom respektive län, säger hon.

Reformen är enligt Stenevi finansierad inom ramen för MP:s vårändringsbudget. Den ska offentliggöras snart i sin helhet.

Hon jämför med regeringens skattesänkning på en krona på bensin och diesel som kostade staten 7 miljarder kronor.

– Jämfört med att lägga sju miljarder på att sänka bensinpriset med fjorton öre så når det här ut på ett mycket bättre sätt och får en starkare fördelningspolitisk effekt.

Utredning klar

Under pandemin blev en utredning klar om hur ett nationellt biljettsystem skulle kunna införas i Sverige. Det är nu dags att förverkliga förslagen, enligt Stenevi.

Hon tycker samtidigt att det är allvarligt att regeringen slopar utbyggnaden av stambanor och drar ned på underhåll till järnvägen.

– Man har satt järnvägsunderhållet på något slags anorektisk bantningskur.

”Sverigekortet” motiverar MP också med att folk ska kunna arbeta längre hemifrån, resa på ett hållbart sätt i högre utsträckning och att barn och unga ska kunna upptäcka mer av landet.

I Sverige dör ungefär 900 människor av narkotika- eller läkemedelsförgiftning varje år. Vanligaste orsaken är just opioider, som till exempel heroin eller fentanyl.

Nässprayen naloxon fungerar som ett motgift mot alla sorters opioider. I dag får naloxon bara skrivas ut av läkare och sjuksköterskor direkt till personer som är i riskzonen för överdos.

Men redan inom några månader skulle naloxon kunna finnas att köpa receptfritt på apotek runt om i Sverige, enligt socialministern.

Orsaken är att Läkemedelsverket ändrar sin bedömning att lagen inte tillåter att naloxon säljs receptfritt.

Apotekspersonal ger instruktioner

Så sent som för ett år sedan sade Läkemedelsverket nej till receptfritt naloxon. Orsaken var att den som får läkemedlet måste få information om hur det ska användas. Lösningen som Läkemedelsverket kommit fram till är att apotekspersonalen står för de instruktionerna.

– En av de viktigaste sakerna är att man bara får spreja en gång, förpackningen innehåller bara en dos. Det skiljer sig från andra typer av nässprejer som man kanske provsprejar innan man använder, säger Paulina Tuvendal, senior utredare vid Läkemedelsverket.

Dessutom måste den som ger naloxon alltid ringa 112. Naloxon fungerar som ett motgift vid opioidöverdos men den effekten kan vara otillräcklig.

Innan naloxon kan börja säljas på apotek krävs att ett företag som tillverkar läkemedlet inkommer med en ansökan, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Demokratin behöver utveckla sina arbetsformer för att inte stelna. Samhället förändras snabbt, och det behövs nya kanaler för människor att delta. Vi tror att allmänheten har mycket mer klokskap att bidra med i klimatdiskussionen än vad som kommer fram idag, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre i ett uttalande.

Flera europeiska länder, däribland Frankrike, Danmark och Finland, har under de senaste åren använt sig av medborgarråd för få inspel från allmänheten i svåra politiska frågor. I mars 2024 är det dags för Sveriges första nationella medborgarråd för klimatet att träffas. 

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

– I dagens politiska debatt möts inte människor. Det gör att man har dålig förståelse för hur andra människor tänker, vilket skapar polarisering i samhället. Samtidigt är klimatet och klimatomställningen väldigt svåra frågor. Tanken med medborgarrådet är att skapa en viktig konversation om hur vi kan hantera och lösa de här frågorna tillsammans, säger Tim Daw till Miljö & utveckling.

Diskussionerna förs med stöd från experter inom klimatområdet, och ska utmynna i ett antal konkreta förslag eller synpunkter. I maj ska rådet rösta om dem, för att därefter förmedla resultatet till beslutsfattare.

Minsta gemensamma nämnaren

Förhoppningen från initiativtagarna är att diskussionerna kan vara mer nyanserade och konstruktiva när människor får chans att fördjupa sig i ämnet, och undvika partipolitiska ställningskrig.

– Vi ser det som ett sätt att få reda på vilken den minsta gemensamma nämnaren är i olika frågor, vilket kan vara till stor hjälp när beslutsfattare ska utforma nya förslag. Men vi vet ju inte alls vad det kommer att leda till, eftersom det är en öppen process, säger Tim Daw till DN.

Till skillnad från i länder som Frankrike drivs inte medborgarrådet för klimatet av regeringen, utan är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Men Tim Daw hoppas ändå att regeringen ska ta emot medborgarrådets slutsatser, säger han til Miljö & utveckling.

– Klimatfrågan är jättesvår för politiker att hantera. Genom att skapa en ”miniversion av Sverige” hoppas vi att medborgarrådet kommer kunna stödja, ge input och komma med idéer som politiker kan fånga upp. Vi hoppas att rådet kan lista upp argument och vägar som är blinda fläckar i den politiska debatten i dag.