Innehåll

• Glöd

  • ledare

    Låt inte Tysklands kärnkraftsavveckling skrämma oss

    Imorgon stängs Tysklands sista kärnkraftsreaktor ner. Det är en lång miljökamp som slutligen går i mål, men samtidigt är det svårt att känna riktigt glädje med tanke på att kärnkraften riskerar att ersättas av kol…

  • debatt

    Kan små modulära reaktorer rädda kärnkraftsindustrin?

    DEBATT. Frågan i rubriken är befogad. Kärnkraftsindustrin lanserar nu de små modulära reaktorerna, SMR:er, som en lösning i kampen mot klimatförändringarna. Men den engelske professorn Steve Thomas vid Greenwich University, har granskat argumenten för SMR:er…

• Radar

  • Naturvårdsverket: Mindre biobränsle hotar klimatmål

    Klimatmålen till 2030 kommer inte att nås om den kraftiga sänkningen av reduktionsplikten, alltså andelen biobränsle i diesel och bensin, sker enligt vad regeringen har utlovat. Det visar Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan.

  • Därför är reduktionsplikten en så het potatis

    Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat att bensin- och dieselpriserna ska sänkas rejält vid årsskiftet. Verktyget är att sänka den så kallade reduktionsplikten, och just nu bråkar partierna om nivån.Men vad är egentligen reduktionsplikten?

  • Skogsägare får ersättning för stoppad avverkning efter HD-dom

    Staten kan tvingas ersätta skogsägare om fridlysta arter hindrar dem från att avverka. Det har Högsta domstolen slagit fast i en ny dom, som får LRF Skogsägarna att utropa seger. Naturskyddsföreningen anser att det krävs…

  • Extra gympa gav högre svenskabetyg

    122 elever i Järfälla fick en halvtimmes extra gympapass två gånger varje vecka. Resultatet? Bättre kondition och muskelstyrka – och högre betyg.

  • Social påverkan viktigare än klimatkampanjer

    Vad kollegan eller grannen gör har större betydelse för om du själv kommer göra klimatsmarta val än vad utbildning och kampanjer har. Det visar en internationell genomgång av över fyrahundra olika studier.

  • De rikas pooler berövar fattiga på vatten

    Rikas slöseri med vatten för att fylla sina pooler och hålla sina gräsmattor gröna slår mot de allra fattigaste.
  • 

    Kapstadens allra rikaste och hushållen med övre medelinkomst använde tillsammans mer än hälften av stadens vattenresurser, bland annat för att fylla sina pooler. Arkivbild: David Goldman/AP/TT

    Publicerad 2023-04-13

    Radar

    De rikas pooler berövar fattiga på vatten

    Dela artikeln:

    Rikas slöseri med vatten för att fylla sina pooler och hålla sina gräsmattor gröna slår mot de allra fattigaste.

    Marielle Theander Olsson/TT

    Sociala ojämlikheter i storstäder riskerar att driva på vattenkriser mer än klimatförändringar, enligt en ny studie.

    De senaste två decennierna har över 80 storstadsområden runt om i världen drabbats av extrem torka och vattenbrist – och kriserna väntas komma allt tätare framöver. Mot bakgrund av detta har forskare vid bland annat Uppsala universitet utvecklat en modell för att analysera vattenförbrukningen hos olika samhällsklasser.

    I en fallstudie av Sydafrikas näst mest befolkningstäta stad, Kapstaden, har invånarna delats in i fem grupper – från den rika eliten med rymliga hem, stora trädgårdar och pooler, till de allra fattigaste som lever i informella bosättningar, som skjul utan kranar och toaletter i stadens utkanter.

    

    Resultaten visade att de rikaste och hushållen med övre medelinkomst stod för mer än hälften av hela stadens vattenförbrukning, trots att de utgör mindre än 14 procent av befolkningen.

    Det beror på att de rika behöver vatten för sina bekvämligheter, så som swimmingpooler, för att vattna sina trädgårdar, tvätta sina bilar och så vidare. Utan att ta hänsyn till sådana skillnader kan man inte se vad som driver på en ohållbar konsumtion, säger Elisa Savelli, forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

    Driver på vattenkris

    Samtidigt använde grupperna med lägst inkomster, som utgör 62 procent av stadens befolkning, 27 procent av vattenresurserna till dricksvatten, hygien och andra nödvändigheter. Att förbrukningen var så pass ojämlikt fördelad var något som förvånade forskarna.

    Det andra som slog mig var det faktum att socioekonomiska ojämlikheter kan driva på vattenkriser lika mycket, om inte mer än befolkningstillväxt eller klimatförändringar, säger Elisa Savelli.

    Att rika anser sig ha rätt att överutnyttja gemensamma vattenresurser får negativa konsekvenser för både samhället och miljön, säger hon.
    De inser inte att en sådan överkonsumtion kommer att påverka vattenmängden under nästa säsong och i framtiden, och kommer att beröva den återstående delen av befolkningen deras vattenresurser.

    Liknande problem i 80 städer

    Att studien fokuserar på Kapstaden beror dels på att storstadsområdet präglas av segregation och kraftig socioekonomisk ojämlikhet, och dels på att staden mellan 2015 och 2017 drabbades av svår torka som ledde till en vattenkris utan motstycke.

    Men enligt Elisa Savelli skulle modellen även kunna tillämpas på andra städer som präglas av stor ojämlikhet. Hon lyfter fram att liknande problematik finns i 80 städer världen över, däribland i London, Miami, Tokyo, Melbourne, Istanbul och Kairo.

    Mest sårbara

    Studien, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability, pekar också på att hushåll med lägre inkomst är mest sårbara vid en vattenkris. Privilegierade grupper har ofta tillgång till alternativa vattenkällor och har till exempel råd att borra egna brunnar för att fortsätta fylla sina pooler, vilket ytterligare utarmar grundvattenresurserna.

    På lång sikt kommer de att tömma en vattenkälla som är nödvändig för miljön och resten av befolkningens grundläggande behov.

    För att komma åt roten till problemet räcker det därmed inte med att borra nya brunnar eller bygga ut dammar, enligt Elisa Satelli. Hon anser att det behövs mer förebyggande politiska strategier mot vattenbrist som riktar in sig på de socioekonomiska orättvisorna bakom de rikas ohållbara konsumtion.

    Fakta: Vattenbristen i världen

    Världens vattenkonsumtion har ökat med runt 1 procent årligen de senaste 40 åren, vilket gör att 100–200 kubikkilometer vattenreserver försvinner årligen.

    Nära 1 miljard människor i städer runt om i världen är drabbade av vattenbrist och antalet kommer sannolikt att öka till mellan 1,7 miljarder och 2,4 miljarder inom de kommande tre decennierna, enligt FN-rapporten World Water Development Report. Efterfrågan på vatten förutspås också öka med 80 procent till 2050.

    Vattenbrist blir också mer vanligt förekommande på landsbygden. Mellan 2 och 3 miljarder människor upplever vattenbrist under minst en månad om året.

    FN:s mål är att alla ska ha tillgång till vatten och avlopp 2030, vilket beräknas kosta minst 600 miljarder dollar om året.

    Källa: FN

    • Kategorier:
    • Radar

    
    

    Dela artikeln:

  • MP vill införa ”Sverigekort”

    Miljöpartiet vill införa vad de kallar ”Sverigekortet” för kollektivtrafik i hela landet.

  • Elever ska få hjälp av socialtjänsten – i skolan

    Fler socialsekreterare ska kunna jobba tillsammans med lärare i skolan för att stötta elever med sociala problem.Nu förbereds för så kallade skolsociala team runt om i landet.

  • Många unga och ostraffade bakom påskupplopp

    Majoriteten av dem som misstänkts för brott kopplade till förra årets påskupplopp var unga och tidigare ostraffade, enligt en ny rapport.Uppgifterna går på tvärs med polisens påstående att kriminella gäng låg bakom våldsamheterna.

• Energi

  • På gång i hela landet

    På gång i hela landet

    Här kan du hitta intressanta evenemang i hela landet, från norr till söder.