Syftet är att få ned koldioxidutsläppen från transporter. Alla drivmedelsleverantörer måste minska utsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats, vilket görs genom att gradvis blanda in mer biodrivmedel för varje år.
Just nu är plikten pausad på 2022 års nivå – 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Enligt nuvarande regler ska nivån höjas till 28 respektive 66 procent till 2030, men om detta pågår en politisk strid.

2. Varför har plikten blivit en så het politisk potatis?

Klimatambitioner kolliderar här med kostnaden för att köra bil. Biodrivmedel är i dag dyrare än fossila bränslen, vilket gör att bensin och diesel blivit dyrare i takt med att inblandningen ökat. Men priset påverkas också av världsmarknadspriset och skatter.

I valrörelsen i höstas lovade M, KD och SD rejält sänkta priser vid pump. Hittills har det inte blivit så mycket av det löftet, trots att skatten sänktes på bensin och diesel vid årsskiftet. Den stora förändringen kommer den 1 januari 2024 har de lovat. Då ska reduktionsplikten sänkas kraftigt.

3. Regeringen har lovat sänka till EU:s miniminivå. Vad ligger den på?

Svår fråga att svara på, eftersom EU egentligen inte har något krav på reduktionsplikt. Nyligen beslutades om ett nytt direktiv för förnybar energi (REDIII), där det finns ett separat mål om att transportsektorn ska minska växthusgasutsläppen med 14,5 procent till 2030. En del pekar på den siffran som referens, men måttet går inte att översätta rakt av till svensk reduktionsplikt.

4. Men hur hög kommer reduktionsplikten att bli nästa år?

Regeringen och Sverigedemokraterna har inte förhandlat klart om nivån. SD anser att den ska vara noll, medan exempelvis Liberalernas partiledare Johan Pehrson helt avfärdat den nivån.

5. Vad är problemet med att sänka reduktionsplikten?

Att koldioxidutsläppen ökar kraftigt. Då går det varken att nå EU:s eller de nationella klimatmål som riksdagen beslutat om till 2030. Det är inte bara dåligt för klimatet, utan kan också bli dyrt. Lever inte Sverige upp till EU:s krav på utsläppsminskningar kan det i slutänden bli höga böter, alternativt att Sverige måste köpa utrymme från andra länder som har överpresterat.

6. Vilka andra sätt finns för att minska utsläppen från transporter?

Fler elbilar på vägarna, men enligt Trafikverket behövs biodrivmedlen ett tag till. Inte ens om det bara skulle säljas ellastbilar och elbilar från och med i år – vilket är orealistiskt – så skulle det räcka.

Att minska bilåkandet är ett annat sätt, till exempel genom att förbättra kollektivtrafiken eller att bara tillåta bilkörning vissa dagar i storstäder. Sänkt hastighet på motorvägar kan vara ett annat alternativ, liksom höjda trängselskatter.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.