Göteborgs universitet är bäst bland Sveriges lärosäten när det kommer till klimatarbete, medan Umeå universitet är sämst. Detta enligt en rapport från Klimatstudenterna. Rapporten visar också att universiteten och högskolorna överlag inte ligger i linje med Sveriges klimatmål.
Klimatstudenterna, som är en organisation bestående av studenter från olika lärosäten i Sverige, har tittat på tre olika faktorer när de gjort sin rapport. Dels hur mycket flygutsläpp lärosätena orsakar i relation till antalet anställda, dels vilka mål och handlingsplaner de har och slutligen hur bra de är på att uppfylla målen.
– Sveriges universitet och högskolor har ett ansvar att ta på sig en ledande roll i klimatomställningen. Klimatstudenterna har som mål att lärosätena ska ligga så nära nollutsläpp som möjligt 2030, säger Helene Andersson, ordförande i Klimatstudenternas nationella styrelse.
Rapporten görs varje år, men en tydlig trend i år är att flygandet har ökat betydligt efter pandemin. Vissa lärosäten, som Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Örebro universitet, har visserligen minskat sina flygutsläpp med över 75 procent sedan 2019. Men samtidigt finns det andra lärosäten som Umeå och Lunds universitet samt Högskolan i Borås där flygutsläppen istället har ökat.
När det gäller klimatmålen har Klimatstudenterna undersökt vilka mål lärosätena har kopplade till totala växthusgasutsläpp, tjänsteresor, energianvändning, inköp, finansiella investeringar och avfall.
Klimatstudenterna konstaterar att målen överlag inte är tillräckligt ambitiösa för att ligga i linje med Sveriges 2030-mål.
– Våra utbildningar är en investering för framtiden, men vilken typ av framtid väntar oss egentligen? Universitet och högskolor liksom samhället i stort måste vakna upp och agera på den klimatkris vi befinner oss i, säger Mikaela Schlesinger, styrelsemedlem i Klimatstudenternas nationella styrelse.
