Det är det internationella energiorganet IEA som släppt statistiken och man summerar subventionerna under 2022 till 12 000 miljarder kronor. Det är dubbelt så mycket som under 2021 och mer än något år sedan 2010.

Det är Ukrainakriget som ligger bakom ökningen eftersom oron på energimarknaderna ledde till högre priser på de internationella marknaderna – högre än vad många konsumenter betalde.

Enligt IEA var skyddade subventionerna kunder från skyhöga proser, men subventionerna var inte välriktade och de såg till att de fossila bränslenas konkurrenskraft hölls uppe till förmån för alternativ med låga utsläpp.

Subventionerna 2022 gick till både olja, fossilgas och elektricitet. Det var höga priser på fossila bränslen som gjorde att också elpriserna pressades uppåt 2022.

Regeringarnas subventioner var av olika slag, enligt IEA, men vanligast var att sätta ett tak på bränsle- eller elprishöjningar. Andra exempel är befrielse från skatter och avgifter, kompensation till för drabbade konsumentgrupper samt att många allmännyttiga företag och energiföretag fick ytterligare stöd för att hantera högre bränslerelaterade kostnader, särskilt för gas och el, enligt rapporten.

Subventionerna fanns framför allt i tillväxt- och utvecklingsekonomier och ses som en ”betydande belastning på skatteresurserna”.

Att fasa ut subventioner av fossila bränslen är en viktig del av världens energiomställning med oroliga tider gör att det medför ekonomiska och sociala kostnader.

– Det är besvärande att de [subcentionerna] finns kvar, trots att alla länder lovat i minst 14 års tid att ta bort eller reformera stöden, säger Jacob Skovgaard, statsvetare på Lunds universitet som studerat fossila subventioner till SVT.

– Det är ett svårt besked för klimatomställningen. Vi har haft sjunkande subventioner under tio år, men med kriget blev det en rebound-effekt. Men jag tror att det kommer att vara ett litet hack i kurvan som inte påverkar omställningen på sikt, för där finns nu ett sådant momentum i förnybar energi som sol- och vindkraft, säger Måns Nilsson, chef på Stockholm Environment Institute, också han till SVT.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.