Radar

Ny rörelse stoppar bränsletransporter: ”Vår framtid brinner upp”

Två personer står på ett lastbilstak med en banderoll med texten "Ta tillbaka framtiden".

För andra veckan i rad blockerar unga klimataktivister transporter med fossila bränslen i Göteborg. Den nya rörelsen kallar sig Ta tillbaka framtiden.
– Vi håller fossilindustrin ansvariga för att vår framtid brinner upp, säger Alma Laudon, talesperson.

Sedan 3 april har ett tjugotal ungdomar blockerat trafiken på in- och utfarten till en bränsleterminal i  Energihamnen i Göteborg, genom att sitta på marken och klättra upp på tankbilar.

Ungdomarna har rest från Umeå i norr till Skåne i söder för att delta. Gruppen kallar sig Ta tillbaka framtiden och 23-åriga Alma Laudon är en av talespersonerna.

– Vi är unga personer som är oroliga för vår framtid. Vi gör motstånd mot fossilindustrin för att den hotar våra liv, och kombinerar det med gemenskap och att umgås. För det är en väldigt läskigt tid att vara ung i, med en eskalerande klimatkris, säger hon.

Aktionerna är fredliga och har bemötts av uppmuntran från förbipasserande, enligt Alma Laudon. Att välja civil olydnad som metod kändes självklart, säger hon.

– Fossilindustrin bränner medvetet upp våra chanser till liv i framtiden. Det känns självklart att sätta sig i vägen.

"Hoppet finns i att göra detta tillsammans", säger Alma Laudon, här tillsammans med Irma Kjellström
"Hoppet finns i att göra detta tillsammans", säger Alma Laudon, här tillsammans med Irma Kjellström. Foto: Lollo Öst.

Ungefär hälften av de unga på plats är misstänkta för ohörsamhet mot ordningsmakten.

– Det känns ju märkligt när det vi har gjort är att sätta oss på en infart för att stoppa tankbilar med bränslen som förstör världen. Det är ironiskt att det är oss polisen flyttar på medan fossilindustrin får agera dag efter dag utan konsekvenser, säger Alma Laudon.

Hon beskriver Ta tillbaka framtiden som en hoppfull rörelse.

Det känns otroligt hoppfullt och det känns som att jag kan ha makt att styra mitt eget liv. Världen går åt helt fel håll och vi bara fortsätter att stödja fossilindustrin fast den är ansvarig för människors död. Vi går inte med på det. Vi vill leva, och ha en framtid att drömma om. Jag tycker det är otroligt fint att få enas i det, säger Alma Laudon.

Ni bryter ensamheten skriver ni på hemsidan. På vilket sätt kan man känna sig ensam i krisen?

– Många av de lösningar som har presenterats som svar på klimatkrisen har varit individuella, det är fokus på konsumentmakt, att man ska handla rätt saker. Det delar upp mer än vad det enar. Vi vill istället göra saker tillsammans, och få hitta stöd i varandra.

Varför har ni valt att bilda en ny organisation istället för att engagera er i någon av de klimatrörelser som redan jobbar med civil olydnad, som Extinction rebellion?

– Det handlar väldigt mycket om vad som känns hoppfullt att göra. För oss är det kombinationen gemenskap med andra som direkt vill blockera fossilindustrin och att vi vill skapa det vi själva vill ha. Vi vill inte sitta och vänta på att nån annan ska göra nånting. Hoppet finns i att göra detta tillsammans.

Några av det tjugotal ungdomar som blockerar bränsletransporter i Energihamnen i Göteborg
Några av det tjugotal ungdomar som blockerar bränsletransporter i Energihamnen i Göteborg. Foto: Lollo Öst
Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.