I juni kommer nordiska näringsrekommendationer för första gången att ta hänsyn till matens miljöpåverkan. LRF kräver att regeringen stoppar ”det kanske största folkhälsoexperimentet i modern tid” – för att rekommendationerna förespråkar mer grönsaker och mindre animalier. Livsmedelsverket kallar LRF:s retorik konspiratorisk.
Omkring vart tionde år uppdateras de Nordiska näringsrekommendationerna, NNR. I arbetet, som finansieras av Nordiska ministerrådet, har över 400 forskare från åtta länder deltagit med vetenskapliga underlag. Under fem års tid har de undersökt hälsoeffekterna av ett antal näringsämnen och livsmedelsgrupper. För första gången har forskarna även tagit med matens miljöeffekter i uppdraget. De kommande näringsrekommendationerna är just nu ute på remiss, och kommer att presenteras i slutet av juni.
”Det borde inte överraska någon att rekommendationerna går i riktning mot en mer växtbaserad diet med mindre animaliska livsmedel”, skriver Rune Blomhoff, projektledare för de nya nordiska näringsrekommendationerna, och professor vid universitetet i Oslo i Aftonbladet.
Redan de nuvarande kostråden rekommenderar betydligt mindre kött än vad personer i Norden konsumerar. Vad gäller matens miljöeffekter ger såväl FN:s klimatpanel som EU:s livsmedelsstrategi rekommendationen att äta mindre kött.
Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Palle Borgström, som uppger att han historiskt sett har haft stort förtroende för kostråden, är nu av en annan uppfattning. I en debattartikel i Aftonbladet skriver han: ”Mindre näring och energi till barn, sjuka, sköra och äldre. Det kan bli resultatet i förskolekök, skolmatsbespisning, på sjukhus och inom äldrevården om de nya nordiska näringsrekommendationerna blir verklighet och omsätts i svenska kostråd. Regeringen måste nu agera för att stoppa det kanske största folkhälsoexperimentet i modern tid.”
Enligt Palle Borgström är det “alldeles för onyanserat” att förespråka vegetariska livsmedel för miljö och hälsa, och de som riskerar att drabbas är barn, sjuka, sköra och äldre, som får stora delar av sitt energi- och näringsintag från offentliga kök som styrs av näringsrekommendationerna.
Borgström påpekar vidare att den brittiska tankesmedjan Chatham House deltagit i arbetet med hållbarhetsdelen av näringsrekommendationerna.
Rune Blomhoff som projektlett NNR svarar Borgström att ”Chatham house är en oberoende och erkänd institution som ger råd till internationella organisationer som FN, G20-länderna och Internationella valutafonden”.
Livsmedelsverket: "Konspiratoriskt"
Borgströms utspel har också fått svenska Livsmedelsverket att reagera. I en replik i Aftonbladet kallar generaldirektör Annica Sohlström hans retorik konspiratorisk.
”Att skrämma människor genom att påstå att barn, sjuka och äldre inte skulle få kött och mjölk är häpnadsväckande. […] Vetenskapen är tydlig – för hälsans, klimatets och miljöns skull behöver människor ändra sitt sätt att äta. Mer växtbaserad mat och minskad köttkonsumtion. Det betyder inte att alla måste sluta äta kött, utan det är främst storkonsumenterna som behöver dra ner. Dit hör inte barn, äldre och sjuka”, skriver Annica Sohlström.
Hon påpekar även att LRF företräder alla lantbrukare i Sverige: ”Det är svårt att tro när man ser deras aggressiva debattstil som bara handlar om köttbranschens intressen.”
I Palle Borgströms text lyfts även att Kungliga skogs- och lantbruksakademin (KSLA) uttryckt kritik mot utkastet till kostråd och anser att delar av det behöver arbetas om.
Dock utlämnar Borgström att KSLA i akademins nyhetsbrev 1-2023, som han i sitt debattinlägg saxat ett citat från, ”generellt instämmer” i NNR:s rekommendation om att minska kött- och mejerikonsumtionen och öka konsumtionen av baljväxter/baljväxter, fullkorn, grönsaker och frukt. KSLA:s kommentar till rekommendationen är att ”Denna huvudprincip kräver dock bland annat näringsmässiga överväganden vad gäller utsatta grupper”.
Något som enligt Annica Sohlström är precis vad Livsmedelsverket kommer att ägna sig åt efter att NNR-rapporten publicerats, innan Sveriges kostråd uppdateras.
