Vilda djur som valar, vargar, havsuttrar och myskoxar ökar naturens förmåga att binda in koldioxid. Genom att skydda eller återställa populationer av nio vilda djurarter eller grupper av arter skulle 6,41 miljarder ton koldioxid per år kunna fångas in, enligt en ny studie publicerad i Nature climate change. Det är mer än 95 procent av den mängd som enligt FN:s klimatpanel behöver avlägsnas från atmosfären för att uppnå det globala målet om att ta bort 500 miljarder ton koldioxid från atmosfären till år 2100.

Djuren kan bidra till att begränsa utsläppen av koldioxid genom att de via sin avföring sprider näring och frön som hjälper spridningen och tillväxten av växter som lagrar in kol. De binder även in kol i sina kroppar, och begränsar skogsbränder genom sitt betande.

– Våra resultat visar möjligheter till win-win-situationer, där återställande av biologisk mångfald, särskilt stora däggdjur, kan vara en effektiv klimatåtgärd. Ekosystem med dessa vilda däggdjur lagrar mer kol än utan dem. Men vi har inte mycket tid eftersom vi snabbt förlorar vilda djur i många delar av världen, säger Joris Cromsigt, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i ett uttalande.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.