Var tredje sjätteklassare har skolkat från skolidrotten visar en ny studie. Och de som skolkar är mer missnöjda med sina kroppar än andra elever.
Att röra på kroppen ger bättre koncentration, mindre stresskänslor och bättre mående, och de flesta unga i Sverige rör sig för lite, enligt Folkhälsomyndigheten. Samtidigt är idrotten det skolämne som flest skolkar från. Att närvaron minskar under högstadiet är redan etablerat. Men nu har forskare från Göteborg undersökt hur vanligt det är att skolka från idrotten redan i mellanstadiet, genom enkäter som 526 sjätteklassare besvarat.
Det visade sig att en tredjedel av eleverna skolat från idrotten vid minst ett tillfälle under den senaste terminen.
Elever som skolkat är mer missnöjda med sina kroppar och mer oroade över hur de framstår inför andra, i jämförelse med de som inte skolkat. De var även mindre nöjda med hur de själva presterade fysiskt, och hade mindre förståelse för syftet med skolidrotten.
– Att delta uppfattades som ett måste, snarare än att det är kul, säger Carolina Lunde, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet i ett uttalande.
Flickor och pojkar skolkade lika mycket, men flickor som upplevde att de var sena i puberteten uppgav att de skolkade mer än andra, vilket var oväntat enligt Carolina Lunde.
– Detta var förvånande, eftersom tidigare studier visat att minskad fysisk aktivitet bland tjejer snarare hänger samman med att vara tidigt utvecklad, säger hon.
Studien kan enligt forskaren bidra till att förstå hur barns inställning till den egna kroppen kan påverka närvaron i skolidrotten. En väg framåt är enligt studien att stärka ungas känsla för kroppens förmåga i ett bredare perspektiv, bortom fysisk prestation, skriver forskarna.
– Resultaten visar hur viktigt det är att skapa förutsättningar för unga att känna sig trygga och bekväma under skolidrotten, säger Carolina Lunde.
Studien Unexcused absence from physical education in elementary school. On the role of autonomous motivation and body image factors går att läsa här.
Idrottsundervisning är mer än fysisk aktivitet
I kursplanen för ämnet Idrott och hälsa för årskursen ska bland annat ingå:
‣ Samtal om upplevelser av olika aktiviteter samt värdering av hur de påverkar den fysiska förmågan och hälsan.
‣ Normer kring olika slags aktiviteter. Hur normer påverkar individers deltagande, till exempel normer kring kön och funktionalitet kopplade till olika rörelseaktiviteter.
‣ Undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön.
Källa: Läroplan (Lgr22) för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, Skolverket
