Kroppskomplex får sexor att skolka från gympan

Innehåll

Glöd
- ledare
  Därför hänger hatet mot invandrare och mot klimatet ihop
  
  Ni kanske har märkt att Sverigedemokraterna allt mer har börjat ta strid i klimatfrågorna? Deras riksdagsledamot Elsa Widding tycker att ”klimatkrisen saknar vetenskapligt stöd” och tror att det är en större risk att folk kommer…
Radar
- Skogskoncern anmäld för miljöbrott – Skogsstyrelsen hinner inte agera
  
  Södra skogsägarna har polisanmälts för att vid flera tillfällen ha avverkat skog med fridlysta arter i Småland. Skogskoncernen hävdar att avverkning skett i samråd med Skogstyrelsen – som själva flaggar för att de missar att…
- Stora vilda djur kan begränsa globala uppvärmningen
  
  Genom att skydda och stärka populationerna av ett antal stora, vilda däggdjur kan vi öka kolinlagringen i våra ekosystem och därmed begränsa växthuseffekten, visar en ny studie.
- Kritiken: EU:s syn på stubbar hotar svensk skog
  
  Att förbränna grenar och andra rester från skogsbruket ska räknas som förnybar energiproduktion, enligt EU:s nya överenskommelse.Men det kan leda till att mer skog huggs ner – och att klimatutsläppen ökar, anser kritiker.
- Kroppskomplex får sexor att skolka från gympan
  
  Var tredje sjätteklassare har skolkat från skolidrotten visar en ny studie. Och de som skolkar är mer missnöjda med sina kroppar än andra elever.
- Sjätteklassare som skolkat från idrotten är mer missnöjda med sina kroppar och mer oroade över hur de framstår inför andra, i jämförelse med de som inte skolkat, visar en ny studie. Foto: Erik G Svensson/TT
  
  Publicerad 2023-04-04
  Radar
  Kroppskomplex får sexor att skolka från gympan
  
  Dela artikeln:
  
  Var tredje sjätteklassare har skolkat från skolidrotten visar en ny studie. Och de som skolkar är mer missnöjda med sina kroppar än andra elever.
  
  Hanna Westerlund Fler artiklar av skribenten
  
  Att röra på kroppen ger bättre koncentration, mindre stresskänslor och bättre mående, och de flesta unga i Sverige rör sig för lite, enligt Folkhälsomyndigheten. Samtidigt är idrotten det skolämne som flest skolkar från. Att närvaron minskar under högstadiet är redan etablerat. Men nu har forskare från Göteborg undersökt hur vanligt det är att skolka från idrotten redan i mellanstadiet, genom enkäter som 526 sjätteklassare besvarat.
  
  Det visade sig att en tredjedel av eleverna skolat från idrotten vid minst ett tillfälle under den senaste terminen.
  
  Elever som skolkat är mer missnöjda med sina kroppar och mer oroade över hur de framstår inför andra, i jämförelse med de som inte skolkat. De var även mindre nöjda med hur de själva presterade fysiskt, och hade mindre förståelse för syftet med skolidrotten.
  
  – Att delta uppfattades som ett måste, snarare än att det är kul, säger Carolina Lunde, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet i ett uttalande.
  
  Flickor och pojkar skolkade lika mycket, men flickor som upplevde att de var sena i puberteten uppgav att de skolkade mer än andra, vilket var oväntat enligt Carolina Lunde.
  
  – Detta var förvånande, eftersom tidigare studier visat att minskad fysisk aktivitet bland tjejer snarare hänger samman med att vara tidigt utvecklad, säger hon.
  
  Studien kan enligt forskaren bidra till att förstå hur barns inställning till den egna kroppen kan påverka närvaron i skolidrotten. En väg framåt är enligt studien att stärka ungas känsla för kroppens förmåga i ett bredare perspektiv, bortom fysisk prestation, skriver forskarna.
  
  – Resultaten visar hur viktigt det är att skapa förutsättningar för unga att känna sig trygga och bekväma under skolidrotten, säger Carolina Lunde.
  
  Studien Unexcused absence from physical education in elementary school. On the role of autonomous motivation and body image factors går att läsa här.
  
  Idrottsundervisning är mer än fysisk aktivitet
  
  I kursplanen för ämnet Idrott och hälsa för årskursen ska bland annat ingå:
  
  ‣ Samtal om upplevelser av olika aktiviteter samt värdering av hur de påverkar den fysiska förmågan och hälsan.
  
  ‣ Normer kring olika slags aktiviteter. Hur normer påverkar individers deltagande, till exempel normer kring kön och funktionalitet kopplade till olika rörelseaktiviteter.
  
  ‣ Undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön.
  
  Källa: Läroplan (Lgr22) för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, Skolverket
  Kategorier:
  
  Radar
  
  Dela artikeln:
- Mer stöd för mindre skolgrupper
  
  Regeringen lägger pengar i vårbudgeten på att få till fler och mindre undervisningsgrupper för grundskoleelever i behov av särskilt stöd.
- Oviss regeringsbildning i Finland
  
  Efter att Samlingspartiet blivit största parti i det extremt jämna finländska riksdagsvalet väntar ett svårt arbete för partiets ledare Petteri Orpo med att försöka bilda en regering.
- C och S kräver klimatsvar av regeringen
  
  Socialdemokraterna och Centern kräver handling av regeringen i klimatpolitiken.– Det är bråttom att regeringen visar hur man ska nå klimatmålen, säger S-ledaren Magdalena Andersson.
Energi