Radar

Kroppskomplex får sexor att skolka från gympan

Ungdomar spelar basket.

Var tredje sjätteklassare har skolkat från skolidrotten visar en ny studie. Och de som skolkar är mer missnöjda med sina kroppar än andra elever.

Att röra på kroppen ger bättre koncentration, mindre stresskänslor och bättre mående, och de flesta unga i Sverige rör sig för lite, enligt Folkhälsomyndigheten. Samtidigt är idrotten det skolämne som flest skolkar från. Att närvaron minskar under högstadiet är redan etablerat. Men nu har forskare från Göteborg undersökt hur vanligt det är att skolka från idrotten redan i mellanstadiet, genom enkäter som 526 sjätteklassare besvarat. 

Det visade sig att en tredjedel av eleverna skolat från idrotten vid minst ett tillfälle under den senaste terminen.

Elever som skolkat är mer missnöjda med sina kroppar och mer oroade över hur de framstår inför andra, i jämförelse med de som inte skolkat. De var även mindre nöjda med hur de själva presterade fysiskt, och hade mindre förståelse för syftet med skolidrotten. 

– Att delta uppfattades som ett måste, snarare än att det är kul, säger Carolina Lunde, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet i ett uttalande.

Flickor och pojkar skolkade lika mycket, men flickor som upplevde att de var sena i puberteten uppgav att de skolkade mer än andra, vilket var oväntat enligt Carolina Lunde.

– Detta var förvånande, eftersom tidigare studier visat att minskad fysisk aktivitet bland tjejer snarare hänger samman med att vara tidigt utvecklad, säger hon.

Studien kan enligt forskaren bidra till att förstå hur barns inställning till den egna kroppen kan påverka närvaron i skolidrotten. En väg framåt är enligt studien att stärka ungas känsla för kroppens förmåga i ett bredare perspektiv, bortom fysisk prestation, skriver forskarna.

– Resultaten visar hur viktigt det är att skapa förutsättningar för unga att känna sig trygga och bekväma under skolidrotten, säger Carolina Lunde.

Studien Unexcused absence from physical education in elementary school. On the role of autonomous motivation and body image factors går att läsa här.

Idrottsundervisning är mer än fysisk aktivitet

I kursplanen för ämnet Idrott och hälsa för årskursen ska bland annat ingå:

‣ Samtal om upplevelser av olika aktiviteter samt värdering av hur de på­ver­kar den fysiska förmågan och hälsan.

‣ Normer kring olika slags aktiviteter. Hur normer påverkar individers del­ta­gande, till exempel normer kring kön och funktionalitet kopplade till oli­ka rörelseaktiviteter.

‣ Undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön.

Källa: Läroplan (Lgr22) för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, Skolverket

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.