– Det är självklart att vi inte kan förbränna oss ur en upphettningskris, utan förnybarhetsdirektivet borde fyllas med verkligt förnybara källor som sol- och vind, säger Lina Burnelius, projektledare på miljöorganisationen Skydda skogen.

Det handlar om en stridsfråga inom EU: Synen på biomassa och om rester från skogsbruket – som grenar, barkbitar och stubbar – ska räknas som förnybar råvara vid energiproduktion.

Detta regleras av det så kallade förnybarhetsdirektivet, REDIII, som är en viktig pusselbit för att EU ska nå sina klimatmål, och där EU:s beslutande organ i förra veckan enades om en rad ändringar.

Skärpta krav

Huvudresultatet är skärpta krav när det gäller andelen energi som ska komma från förnybara energikällor år 2030, där målet höjs från 32 till minst 42,5 procent.

När det gäller restprodukter från skogen ville EU-parlamentet att exempelvis grenar och toppar bara delvis skulle räknas som hållbart bränsle vid energiproduktion.

Men ministerrådet, som nu leds av Sverige, har ansett att restprodukterna ska fortsätta att räknas som förnybart och beslutet i förra veckan gick på den linjen.

Lättnadens suck

En som drar en lättnadens suck är EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C), som pekar på att det innebär att skogsresterna kan fortsätta att utnyttjas till värme.

– Att begränsa användningen av restprodukter från skogsbruket hade slagit väldigt hårt mot den femtedel av den svenska fjärrvärmen som använder restprodukter från skogsbruket, säger Wiesner.

Även Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är lättat och menar att skogsbränslen behövs för att få bort fossila bränslen från bland annat uppvärmning och industrier.

Osäkert kring gammelskog

Andra är desto mer bekymrade. EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) tycker att det finns oroande frågetecken kring vad som ska räknas som förnybart och inte.

– Som jag tolkar det kommer det att bli upp till medlemsstaterna att avgöra vad som är så kallad gammelskog och som inte får användas för energiproduktion, säger han.

Även Världsnaturfonden WWF:s Europaavdelning är kritisk till överenskommelsen och anser att det höjda målet för förnybar energiproduktion slår fel om det inte nås via mer sol- och vindkraft, utan genom förbränning av trä som ger ökade koldioxidutsläpp.

Motverkar klimatmål

En kritik som delas av organisationen Skydda skogen. Att bränna trädtoppar och grenar som annars skulle ha legat kvar på marken för att få energi kan låta som en god idé.

Men förnybarhetsdirektivet ger incitament, bland annat genom subventioner till förnybara bränslen, att fortsätta kalavverka skog och förbränna biomassa med stora klimatavtryck, enligt Lina Burnelius, projektledare för Skydda skogen.

– Om fler skogar i stället får stå kvar och utgöra en fungerade kolsänka är de våra bästa vänner för att motverka klimatförändringarna. Nu kommer direktivet att fortsätta belöna bolag som bränner träd och delar av träden, och på så sätt motverka unionens egna klimatmål, säger hon.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.