För första gången håller Centerledaren Muharrem Demirok och Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson en gemensam pressträff. Temat är klimatet.

– Regeringens och Sverigedemokraternas klimatpolitik är inte bra för vårt land, säger Magdalena Andersson.

Den är inte bara skadlig för klimat, miljö och djur, utan även för jobb och innovation, enligt S och C.

Partierna kräver därför att regeringen omgående redovisar en konkret plan för klimatpolitiken.

– Regeringen måste omgående redovisa åtgärder för hur vi ska nå klimatmålen 2030 och 2045, säger Muharrem Demirok.

Kallas till utskott

Andersson och Demirok framhåller att riksdagsledamöterna från sju av åtta partier i riksdagen, alla utom Sverigedemokraterna, gick till val på att målen ska nås. Också de nuvarande regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

– Rimligen har de tänkt igenom detta före valet, när man sade att man vill sänka reduktionsplikten men inte ändra målen. Jag utgår från att man hade någon slags idé om detta före valet så att man inte ljög väljarna rakt upp i ansiktet, säger Andersson.

C och S kallar också klimatminister Romina Pourmokhtari (L) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till riksdagens utskott.

Ministern: Elektrifiering

I förra veckan presenterade Klimatpolitiska rådet sin årliga granskning av regeringens klimatpolitik. Där konstaterades att de åtgärder som regeringen genomfört och aviserat kommer att öka utsläppen av växthusgaser.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) skriver i en kommentar att en fundamental del av Sveriges omställning är elektrifieringen. Industrin och transportsektorn kan inte ställa om utan en kraftigt utbyggd, fossilfri elproduktion.

”Sveriges klimatmål ligger fast och regeringen kommer att redovisa den klimatpolitiska handlingsplanen i höst helt i enlighet med Sveriges klimatlag”, skriver Pourmokhtari.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.

Världens koldioxidutsläpp från fossila bränslen väntas öka med 1,1 procent i år, visar Global Carbon Project i sin årliga rapport, som blir ännu en varningslampa för förhandlarna på FN:s pågående klimatmöte i Dubai.

Det kan tyckas lite, men enligt FN:s klimatpanel IPCC måste utsläppen av växthusgaser tvärtom vända nedåt nu om målen i Parisavtalet ska vara inom räckhåll. Minst 43 procent bör utsläppen minska till 2030, jämfört med 2019 års nivå.

Kina och Indien

Framför allt är det i Kina och Indien som årets ökning sker, enligt rapporten.

I Kina ökar utsläppen med 4 procent, vilket delvis kan förklaras med att pandemirestriktionerna fortfarande påverkade landets utsläpp i fjol.

I Indien väntas utsläppen öka med 8,2 procent, främst på grund av ökad efterfrågan på energi som möts med kolkraft, enligt forskarna.

Inom EU däremot ser utsläppen från kol, olja, gas och cementproduktion ut att minska med 7,4 procent. I USA minskar utsläppen med 3 procent, främst på grund av färre kolkraftverk och billigare naturgas.

Samtidigt bedöms utsläppen från den globala flygtrafiken öka kraftigt med motsvarande 28 procent jämfört med i fjol.

Sju år kvar

Med dagens utsläppsnivåer bedömer forskarna att världens återstående koldioxidbudget räcker i omkring sju år om det ska finnas åtminstone 50 procents chans att nå 1,5-gradersmålet.

De globala koldioxidutsläppen från fossila bränslen är nu 6 procent högre än 2015, året då Parisavtalet förhandlades fram.

Fossila bränslen står för 36,8 miljarder ton av totalt 40,9 miljarder ton koldioxid som beräknas släppas ut i år, enligt rapporten som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Earth System Science Data.