Friluftsorganisationer skär ner – för att spara naturen

Det är en studie av nio friluftsorganisationers arbete med ekologisk hållbarhet som visar att flera överväger att sluta med vissa aktiviteter för att minska sin påverkan på miljön.

− Paradoxen är intressant, organisationerna vill att många ska vara ute i naturen men det påverkar samtidigt denna natur negativt…och de vet inte riktigt vad de ska göra, säger Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap och en av författarna till en rapport framtagen vid Malmö universitet, i ett uttalande.

Samtliga föreningar och klubbar säger i studien att de aktivt tänker på hållbarhetsfrågorna, men många saknar dock konkreta riktlinjer kring ekologisk hållbarhet.

− Pratet i verksamheten, den naturliga inneboende känslan att värna naturen. Om det inte finns nedtecknat utifrån ekologisk hållbarhet så måste det skapas. De behöver utveckla eller uppdatera policys som vilar på en gemensam grund. En del av det är att följa Svenskt Friluftslivs egen hållbarhetspolicy som lanserades 2022, säger Marie Larneby, lektor i idrottsvetenskap i ett uttalande.

Trots att samåkning är vanligt och att man byter utrustning med andra istället för att köpa nytt visar studien att medlemmar upplever skamkänslor över att de belastar naturen.

− Det är självklart för organisationerna att göra de förändringar som krävs men det är svårt att genomföra dem. Tid, pengar och resurser räcker inte. Det är svårt att veta vilka krav de kan ställa på ideella ledare. Riskerar de att förlora medlemmar om de ökar kraven? säger Marie Larneby.

För många är transporten ett problem för att ta sig till otillgängliga platser och många vill ta bort flygresor, viss typ av mat och främja begagnad utrustning.

− De har länge varit medvetna om det lilla, att inte segla för nära en viss strand så vattnet grumlas, inte klättra på en viss bergsvägg under vissa veckor då fåglar häckar där och liknande. Nu vill de vill få mer struktur på arbetet med ekologisk hållbarhet, säger Marie Larneby.