Radar

Friluftsorganisationer skär ner – för att spara naturen

Oro för att ett ökat intresse för friluftsliv skadar naturen gör att flera friluftsorganisationer fuderar på att skära ner på en del aktiviteter.

Friluftsintresset ökade mycket under pandemin och det växer nu så mycket att det kan innebära problem för naturen – det gör att flera organisationer kan dra ner på sina aktiviteter.

Det är en studie av nio friluftsorganisationers arbete med ekologisk hållbarhet som visar att flera överväger att sluta med vissa aktiviteter för att minska sin påverkan på miljön.

− Paradoxen är intressant, organisationerna vill att många ska vara ute i naturen men det påverkar samtidigt denna natur negativt…och de vet inte riktigt vad de ska göra, säger Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap och en av författarna till en rapport framtagen vid Malmö universitet, i ett uttalande.

Samtliga föreningar och klubbar säger i studien att de aktivt tänker på hållbarhetsfrågorna, men många saknar dock konkreta riktlinjer kring ekologisk hållbarhet.

− Pratet i verksamheten, den naturliga inneboende känslan att värna naturen. Om det inte finns nedtecknat utifrån ekologisk hållbarhet så måste det skapas. De behöver utveckla eller uppdatera policys som vilar på en gemensam grund. En del av det är att följa Svenskt Friluftslivs egen hållbarhetspolicy som lanserades 2022, säger Marie Larneby, lektor i idrottsvetenskap i ett uttalande.

Trots att samåkning är vanligt och att man byter utrustning med andra istället för att köpa nytt visar studien att medlemmar upplever skamkänslor över att de belastar naturen.

− Det är självklart för organisationerna att göra de förändringar som krävs men det är svårt att genomföra dem. Tid, pengar och resurser räcker inte. Det är svårt att veta vilka krav de kan ställa på ideella ledare. Riskerar de att förlora medlemmar om de ökar kraven? säger Marie Larneby.

För många är transporten ett problem för att ta sig till otillgängliga platser och många vill ta bort flygresor, viss typ av mat och främja begagnad utrustning.

− De har länge varit medvetna om det lilla, att inte segla för nära en viss strand så vattnet grumlas, inte klättra på en viss bergsvägg under vissa veckor då fåglar häckar där och liknande. Nu vill de vill få mer struktur på arbetet med ekologisk hållbarhet, säger Marie Larneby.

Fakta

Propositionen Framtidens friluftsliv, som riksdagen beslutade om 2010 säger att:

Naturen ska vara tillgänglig för alla. 
Personligt och ideellt engagemang ska stå i centrum. 
Allemansrätten ska värnas. 
Den hållbara användningen av naturen planeras med hänsyn till friluftslivets behov. 
Kommunerna ska ha ett stort ansvar för naturen nära tätorterna. 
Friluftslivet ska bidra till landsbygdsutveckling och regional tillväxt.
Skyddade områden ska vara en tillgång för friluftslivet. 
Friluftslivet ska ha en given roll i skolans arbete. 
Fysisk aktivitet och avkoppling ska stärka folkhälsan. 
Beslut om friluftsliv ska fattas med god kunskap.

 
Enligt en forskningssammanställning av hur friluftslivet riskerar att påverka naturen finns:

Nedtrampning, slitage och erosion
Skador på träd och rötter 
Jordkompaktering 
Fragmentering av landskapet 
Ändrad växtsammansättning 
Spridning av fröer eller främmande arter 
Nedskräpning 
Ändrad avrinning och försämrad vattenkvalitet 
Kemisk påverkan och förorening
Slitage och skador på undervattensvegetation 
Ändrat bottenhabitat 
Spridning av bakterier eller främmande arter  
Stör vilda djur, flykt 
Stör vilda djur, ändrat beteende 
Höga ljud som stör vilda djur 
Stör genom habitatförändring

 
Svenskt friluftsliv har tagit fram en policy för ekologiska hållbarhetsarbete som bland annat säger att man ska:

Främja verksamhet som tar hänsyn till natur- och kulturlandskapets värden 
Stödja medlemsorganisationerna i sitt arbete att öka medlemmarnas kunskap om naturen och miljön 
Resor, transporter och konsumtion av materiel, tjänster, livsmedel m.m. sker med hänsyn till eventuell negativ miljöpåverkan 
Verksamheten bedrivs energieffektivt och förnyelsebar energi används när så är möjligt och lämpligt.
De nio friluftsorganisationer som deltagit i studien är 4H, Friluftsfrämjandet, Jägareförbundet, Kennelklubben, Klätterförbundet, Kryssarklubben, Scouterna, Sportfiskarna och Turistföreningen. Tillsammans har de enligt en sammanställning 990 000 medlemmar.

Källa: Rapporten “Från naturvård till klimathot”, Mistra sports and outdoors

Radar

S självkritiska till misslyckad integrationspolitik

Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar är djupt självkritisk till partiets integrationspolitik.

Socialdemokraterna har under decennier misslyckats med sin invandringspolitik, visar en intern rapport som Aftonbladet tagit del av.
”Jag tycker att vi ska vara djupt självkritiska”, säger rapportens författare Lawen Redar (S), till tidningen.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

Radar

Så synar du gröna bluffar

Håll utkik efter godkända miljömärkningar för att undvika att falla för ”greenwashing” när du handlar, råder Sveriges Konsumenter.

Grönt, hållbart eller klimatneutralt? Falska miljöpåståenden i reklam är svåra för konsumenterna att avslöja, enligt en ny undersökning. Men det finns enkla knep för att undvika att gå i fällan.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.

Om undersökningen

• 16 länder ingick i undersökningen. Sammanlagt svarade 16 323 personer mellan 18 och 74 år på enkäten under maj och juni 2023. 1 018 av dem var från Sverige.
• 43 procent av de svarande säger sig ha sett exempel på greenwashing de senaste 12 månaderna.
• Okunskapen är samtidigt stor – en av tre säger sig förstå klimatpåståenden som låga koldioxidutsläpp, lågt klimatavtryck och koldioxidkompenserat.
• Ett exempel på felaktig uppfattning är att 17 procent tror att en vara som är klimatneutral har producerats utan klimatutsläpp.
Källa: Sveriges Konsumenter