Radar

Zombiekyrkor eller levande kulturarv?

Odarslöv kyrka på Lundaslätten har varit stängd sedan 1990.

Bibliotek, cirkusskola eller föreningslokal – många av Svenska kyrkans 3000 kyrkor skulle kunna få nytt innehåll istället för att stå tomma. Det menar konstvetaren Henrik Lindblad, som skrivit en avhandling om kyrkans kulturarv.

Drygt halva befolkningen är medlem i Svenska kyrkan, men alla betalar för att kyrkobyggnaderna ska bevaras, via skattsedeln. Sedan skilsmässan mellan staten och kyrkan år 2000 hålls Svenska kyrkans 3000 kyrkor i materiellt gott skick tack vare en stor kyrkoantikvarisk ersättning. Men i takt med att kyrkan tappar medlemmar minskar behovet av gudstjänster och det är allt svårare att hålla lokalerna öppna för allmänheten.

– Kyrkorna är materiellt sett välbevarade men riskerar att bli utan innehåll. Kyrkobyggnaden blir som en zombie, den lever på ytan men är död inuti, säger konstvetaren Henrik Lindblad.

Han har tidigare arbetat som antikvarie vid riksantikvarieämbetet och som kulturarvsstrateg på Kyrkokansliet i Uppsala, och har nyligen disputerat i konstvetenskap vid Uppsala universitet på avhandlingen Kyrkliga kulturarv i en ny tid.

"De flesta kyrkor ligger på landsbygden och de kan vara de sista offentliga lokalerna som finns kvar", säger Henrik Lindblad, som menar att kyrkorna kan användas för att främja social hållbarhet
"De flesta kyrkor ligger på landsbygden och de kan vara de sista offentliga lokalerna som finns kvar", säger Henrik Lindblad, som menar att kyrkorna kan användas för att främja social hållbarhet. Foto: Anna Lindqvist

I jämförelse med många andra länder har svenska kyrkor ett unikt starkt skydd, enligt lagstiftning som Henrik Lindblad menar baseras på bevarandeideologier utvecklade på 1800-talet. Dagens kyrkoantikvariska ersättning har fördelen att den håller kyrkorna materiellt välvårdade, men nackdelen att systemet baseras på en föråldrad syn på kulturarv och bevarande, säger han.

– Kyrkan har inte omfattats av den övriga utvecklingen, där kulturarv behandlas som något föränderligt eller dynamiskt. Många kyrkor står i princip oanvända, när de skulle kunna användas som besöksmål, föreningsverksamhet eller näringsverksamhet.

Medan små medeltida kyrkor är populära besöksmål är det främst 1800-talskyrkorna som ekar tomma, enligt Henrik Lindblad.

– Än så länge rör det sig inte om merparten, men ganska många hundra, säger han.

Kyrka i Quebec som används som bibliotek
Kyrka i Quebec som används som bibliotek. Foto: Henrik Lundblad

”Zombiekyrkorna” är vanligast på landsbygden, men inte alla ligger där. I centrala Malmö står igenbommade Caroli kyrka, som upptar ett helt kvarter och som kostar 600 000 kronor om året i förvaltning utan att ge några inkomster. Kyrkan är avkristnad och såld till en privat ägare som velat använda kyrkan till annan verksamhet, exempelvis restaurang eller nattklubb. Men eftersom kyrkan är skyddad enligt lag har förändringarna ägaren velat göra krävt tillstånd från Länsstyrelsen. Ägaren fick rätt men beslutet överklagades av Riksantikvarieämbetet för att slutligen gå igenom i Kammarrätten. Under tiden har kyrkan stått oanvänd, i över ett decennium.

– Jag menar att eftersom Riksantikvarieämbetet har tolkat lagen så strikt och överklagat har det förlamat användningen och fördröjt insatser som kunde gjorts. Det har stått stilla i kanske 13 år och den är fortfarande igenbommad. Kyrkan ligger så centralt att det finns stora möjligheter att använda den och vitalisera kvarteret, säger Henrik Lindblad.

Kyrka används som cirkusskola i Quebec
Kyrka används som cirkusskola i Quebec. Foto: Henrik Lindblad

Cirkusskola och hamburgerrestaurang

I England finns exempel på hur kyrkor används som bibliotek, bokhandel med kafé, marknadsplats för lokalproducerade grönsaker och ambulerande postkontor. I Quebec i Kanada har kyrkor bland annat omvandlats till förskolor och cirkusskola, berättar Henrik Lindblad, som själv rest runt och besökt dessa kyrkor.

– Att de kyrkorna har mindre lagskydd och får mindre pengar gör att de riskerar att förfalla, men det kan också frigöra kreativa processer och få människor att engagera sig. I Sverige har kyrkorna blivit en angelägenhet för staten och svenska kyrkan. De borde öppnas upp för andra aktörer.

Vad finns det för mindre lyckade exempel på omvandling av kyrkor?

– Jag har sett en kyrka som gjorts om till klädbutik med hög musik, utan referenser till kyrkorummet. Det var inte gjort för att man skulle få en kulturell upplevelse. En sådan renodlad kommersialisering tror jag inte är bra. Man ska inte behöva betala för att komma in eller konsumera för att se kulturarvet. Att kyrkor är offentliga rum tycker jag är i grunden gott.

Henrik Lindblad nämner ett annat exempel, hamburgerestaurangen ”OMG (Oh my good) burgers” i Quebec, som han besökt.

– Man anspelade på det religiösa genom att sätta djävulshorn på en nunna. I själva restaurangen hade man ett glasskåp där man exponerade det kött man använde. Det blev lite makabert. Jag tycker man ska ha mer respekt för rummet.

Hamburgerrestaurangen OMG Burgers (Oh my good burgers) huserar i en gammal kyrka i Quebec. Foto: Henrik Lindblad Foto:
Foto:
Foto:
Öppna i helskärm
1 / 3

Kyrkorock

Det förekommer även att kyrkor omvandlas till konsertlokaler och nattklubbar.

– Sådant tycker jag är bättre än att riva kyrkan, men att kyrkor blir nattklubbar eller liknande kan väcka anstöt, även om de är avsakraliserade, säger Henrik Lindblad.

Samtidigt har han själv i egenskap av stiftsantikvarie tagit det internationella projektet Church keys till Sverige, vars mål är fylla underutnyttjade kyrkor med musik. I Hässleholms församlings kyrka Ignaberga fick evenemanget namnet Kyrkorock, med artister som Thomas di Leva och Loney Dear.

Vad gjorde Kyrkorock mer legitimt än en konsert i exempelvis den ombyggda kyrkan och nattklubben Paradiso i Amsterdam?

– Jag betraktar konserter som kulturverksamhet. Nattklubb är nöje, det kanske är mindre lämpat för kyrkoverksamhet. Tanken med Church keys var att lokalbefolkningen skulle engagera sig och att man skulle få in pengar till församlingen, säger Henrik Lindblad.

Indierockbandet Rogers sisters konsert i konsertlokalen och nattklubben Paradiso i Amsterdam
Indierockbandet Rogers sisters konsert i konsertlokalen och nattklubben Paradiso i Amsterdam. Foto: Michell Zappa, CC BY 2.0

Hållbar utveckling

Utöver konserter hölls inom ramarna för Kyrkorock workshops i sång och dans samt servering i intilliggande medborgarhus. Henrik Lindblad ser att kyrkor skulle kunna få ökad betydelse för föreningar och ideella ändamål.

– De flesta kyrkor ligger på landsbygden och de kan vara de sista offentliga lokalerna som finns kvar. Man kan använda dem som lokaler för social gemenskap. Att man kan mötas i de här rummen kan öka den sociala hållbarheten, säger han.

Om de svenska kyrkorna ses som levande kulturarv och samhällsresurser skulle det även ha stor potential för ekologiskt hållbar utveckling, menar Henrik Lindblad.

– Det gäller egentligen alla kulturhistoriska byggnader – om man återanvänder en byggnad i stället för att bygga en ny sparar man både material och energi. Man behöver göra en anpassad återanvändning med smärre ombyggnader.

Kyrkor kan också bidra till social och ekonomisk hållbarhet, om de används, som turistmål, eller av föreningar, menar Henrik Lindblad.

– Om man kan utveckla besöksnäringen i ett område kommer det finnas många andra verksamheter runt omkring, som kan få del av det, som kaféer, restauranger och butiker som gör att fler människor kan bo på landsbygden. 

Del av ljus- och ljudinstallationen "Uppåt" av konstnären  Jesper Wachtmeister 2018
Del av ljus- och ljudinstallationen "Uppåt" av konstnären  Jesper Wachtmeister 2018. Foto: Jesper Wachtmeister

Varför händer inget?

Svenska kyrkan är på nationell nivå positiv till att använda kyrkorna som samhällsresurs, och det har även funnits ett politiskt intresse från (den tidigare) regeringen, framgår av avhandlingen. På nationell finns alltså konsensus om att kyrkorna kan användas bättre. Så varför står de tomma? Henrik Lindblad menar att man behöver se över lagskyddet av kyrkorna och implementeringen av lagen.

– Kanske behöver man bara ändra tolkningen som antikvarier och jurister gör av lagen. För att göra ändringar i själva lagen krävs förmodligen en offentlig utredning, säger han.

Vart femte år ses Svenska kyrkans arbete med kulturarvet över med en rapport till regeringen. Nästa tillfälle är 2024. Då hoppas den nyblivna doktorn att det han kallar en ”antikvarisk praktik och ideologi”, där ersättningen endast går till bevarande, behöver uppdateras.

– Jag vill inte ta bort det antikvariska perspektivet. Bevarandearbetet är i grunden viktigt och värdefullt. Men antikvarierna skulle också kunna arbeta med utvecklingen för att det ska bli mer samhällsrelevant.

Henrik Lindblad menar att det antikvariska perspektivet behöver kompletteras med fler synsätt. Kyrkorna bör ses som en aktiv resurs för samhället som kan sätta igång en positiv utveckling i ett stadsdelsområde eller på landsbygden. Ett annat perspektiv är att se det kyrkliga kulturarvet som en rättighet.

– Alla har rätt till kultur och kulturarv. Står kyrkorna stängda har man inte uppfyllt den rättigheten, säger han.

Ett ytterligare perspektiv att ta in, menar Lindblad, handlar om begreppet ”levande kulturarv”, som återkommande används inom det kyrkliga kulturarvsområdet. ”Det kyrkliga kulturarvet har en ovanligt lång kontinuitet men är också ett i högsta grad levande kulturarv”, står att läsa i en skrivelse från regeringen 2018, liksom att detta kulturarv ”formas och utvecklas i takt med att människor använder det”.

– Om man enbart har det antikvariska synsättet och omvandlar kyrkorna till zombiekyrkor lever de ju inte längre. Det är en stor och viktig aspekt, säger Henrik Lindblad.

Avhandlingen Kyrkliga kulturarv i en ny tid: Samlade studier och reflektioner går att läsa här

Kyrkan tappar medlemmar

Sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt år 2000 har medlemmarna minskat med drygt 1,7 miljoner. Eftersom befolkningen samtidigt har ökat kraftigt har andelen medlemmar under samma period minskat från 82,9 procent till 54 procent. 

Svenska kyrkans prognos pekar på ett medlemstal på drygt 45 procent 2030 och omkring 30 procent 2050. 

Källa: Avhandlingen Kyrkliga kulturarv i en ny tid: Samlade studier och reflektioner.