Radar

Amnesty: kriget röjer västlig dubbelmoral

 Den ukrainska flaggan sätts upp i sydöstra Polen, vid gränsen till det krigshärjade landet.

Flyende ukrainare är välkomna, men få andra. Internationell rätt är viktig här, men inte där.
Svaret på Rysslands invasionskrig och förbrytelser undergrävs av en västlig dubbelmoral, enligt Amnesty International.

Ryssland för krig mot Ukraina – men också mot universella värden och de multilaterala system som finns för att skydda dem, anför Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard i människorättsorganisationens årsrapport.

”För att vinna det kriget kan västvärlden inte i praktiken ha överseende med liknande angrepp i andra länder bara för att deras egna intressen står på spel”, skriver hon, och pekar ut ett antal fall där det blir tydligt att det används dubbla måttstockar.

"Bedövande tystnad"

Callamard beskriver en ”bedövande tystnad” när det gäller människorättsbrott i det konservativa kungadömet Saudiarabien och fängslanden av oliktänkande i Egypten, men hon pekar också ut konflikten mellan israeler och palestinier.

”Snarare än att försöka stoppa ett förtryckande system har många västregeringar i stället valt att attackera dem som fördömer Israels apartheidsystem.”

Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard kommer från Frankrike och ledde bland annat FN:s utredning av mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi
Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard kommer från Frankrike och ledde bland annat FN:s utredning av mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi. Foto: Claudio Bresciani/TT

EU har därtill varit väldigt selektivt i vilka flyktingar som kan få skydd i unionen, påpekar organisationen. För ukrainska flyktingar är dörrarna öppna, men för människor som flyr krig och förtryck i framför allt Afghanistan och Syrien hålls de stängda. USA har å sin sida avvisat tiotusentals personer från krishärjade Haiti.

”Exempel som dessa bekräftar för resten av världen att västvärldens stöd för mänskliga rättigheter är selektivt och utgår från egna intressen, och det undergräver det globala stödet för Ukraina”, kommenterar Agnès Callamard.

Tjetjenien och Syrien

Rysslands fullskaliga invasionskrig har orsakat en av de värsta humanitära situationerna i Europa på lång tid och västvärlden reagerade snabbt och kraftfullt, bedömer Amnesty. Men organisationen sätter detta i relation till hur det globala samfundet har reagerat på förbrytelser i konflikter som de i till exempel Etiopien och Myanmar.

Det sätts också i relation till tidigare ryska och storskaliga förbrytelser.
”Om systemet hade fungerat så att Ryssland hade kunde ställas till svars för dess dokumenterade brott i Tjetjenien och Syrien så hade tusentals liv kanske kunnat räddas då och nu, i Ukraina och på andra platser. I stället har vi fått mer lidande och förödelse”, skriver Agnès Callamard.

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag har börjat utreda skeenden i Ukraina i god tid och lagt stora resurser på detta, med stort västligt stöd från bland andra USA. USA är dock inte medlem av ICC och har under lång tid motarbetat domstolen när den har velat utreda amerikanska förehavanden i Afghanistan och Irak, eller situationen i Israel. Det väcker också frågor om för vem och var de internationella rättsprinciperna ska gälla, poängterar Amnesty.

Fakta: "Fler konflikter, mer död"

Flera konflikter som krävt väldigt många människors liv lyfts fram i Amnesty Internationals årsrapport.

Ett är kriget i Etiopien, där hundratusentals människor enligt olika beräkningar har dött Organisationen beskriver det som en av de dödligaste konflikterna på senare tid.

”Men mycket av detta blodbad har dolts från insyn, utmätt i en i stort osynlig kampanj av etnisk rensning mot tigreaner i västra Tigray”, står det i rapporten.
En annan konflikt är den mellan israeler och palestinier. Antalet palestinier som dödades på Västbanken under förra året – minst 151, varav många minderåriga – var det högsta på ett årtionde.

I Myanmar har den styrande militärjuntan systematiskt förtryckt befolkningsgrupper, dödat åtminstone hundratals och drivit hundratusentals på flykt.

”Folk i Haiti, Mali, Venezuela, Jemen och många andra platser led också under väpnade konflikter, eller systematiskt våld och med det förknippade människorättsbrott”, skriver Amnesty.

Källa: ”Amnesty International report 2022/23: The state of the world’s human rights”

Radar

Kultur på recept ger bättre psykisk hälsa

Några av deltagarna i Kultur på recept fick testa att dreja.

Människor med depression eller långvarig smärta mår bättre efter att ha deltagit i kulturaktiviteter tillsammans med andra människor. Det visar en ny studie från Jönköpings universitet.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Radar

Vårt kollektiva självbedrägeri kring djur

Är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs, skriver Martin Smedjeback, ordförande i Save Movement Sverige.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.