Radar

Hon vill bygga hus utan miljöpåverkan – av trä, vass och halm

Huset värms, kyls och ventileras med passiva system och drar därför betydligt mindre el än dagens energisnåla hus.

Ett litet hus byggt av halm, vass och trä, som inte ger några utsläpp, är självförsörjande på energi – och kan möta klimatförändringars väderutmaningar. Nu hoppas arkitekten och forskaren Marwa Dabaieh kunna förverkliga sin prototyp.

Föreställ dig ett hus som består av växtbaserade material som halm, vass, jute och trä, som du kan bygga ihop själv likt en byggsats i Lego eller en Ikea-möbel. Det skapar sin egen el, gör om ditt matavfall till bioenergi – och är så billigt att de flesta skulle har råd att bo där.

– Tanken är ett hållbart och prisvärt boende som kan stå emot klimatförändringarnas extremväder, som skyfall och extremhetta. Vi kallar det responsiv design. Medan svenska byggnader i dag är gjorda för att klara kallt väder men inte extremhetta är det här huset gjort för att anpassa sig, säger Marwa Dabaieh.

Hon är arkitekt med inriktning på hållbar och miljömedveten arkitektur och docent vid Malmö universitet. Prototypen till det 20 kvadratmeter stora huset kallar hon ”The Z free home”, där Z står för zero, som i noll miljöpåverkan, inom en rad områden: utsläpp, energi, avfall, luftföroreningar och påverkan på miljön när huset rivs är några av dem.

"När jag sa att jag ville göra mitt doktorandprojekt i lera skrattade de åt mig
"När jag sa att jag ville göra mitt doktorandprojekt i lera skrattade de åt mig. 'Vi är inte i Afrika. Du kommer från Egypten men här regnar det och snöar' – som om det vore socker jag ville bygga av", säger Marwa Dabaieh. Foto: Malmö universitet

”Fjäderlätt miljöpåverkan”

Husets dusch kan använda regnvatten, och matavfall och toalettens avfall rötas till biogas som ger energi. 

Huset förväntas dra 40 procent mindre el jämfört med dagens mest energieffektiva hus. Främst eftersom det värms upp vintertid och kyls sommartid med passiva, ickemekaniska system, som alltså inte kräver någon elektricitet. Ett exempel är en vägg designad för att fånga in solens värme under dagen och lagra och släppa ifrån sig den under natten. 

– Att minimera behovet av el är det viktigaste. Idag är vi lata och tänker att ny teknik kommer lösa alla problem istället för att dra ner på vår konsumtion. Våra förfäder har kunskap om att använda resurser på ett minimalistiskt sätt, säger Marwa Dabaineh.

Att spara energi i drift kan även handla om att ventilera huset genom nedgrävna rör som tar vara på markens jämna temperatur, på ett liknande sätt som termiter ventilerar sina stackar.

Huset i prototypen är endast 20 kvadratmeter stor, men tanken är att huset ska kunna skalas upp efter behov och exempelvis kunna användas som studentboende, flyktingboende eller sommarstuga
Huset i prototypen är endast 20 kvadratmeter stor, men tanken är att huset ska kunna skalas upp efter behov och exempelvis kunna användas som studentboende, flyktingboende eller sommarstuga. Bild: Marwa Dabaieh, Malmö universitet

Elen som behövs för till exempel datorer och lampor kan komma från små vindturbiner och solpaneler på huset.

– Jag hade älskat om det kunde drivas helt utan batterier eller solpaneler, för de har också ett miljömässigt pris. Men vi måste vara realistiska – vi behöver batterier en kall vinterdag.

Så hur kan huset ha noll miljöpåverkan om det använder solpaneler och batterier med exempelvis sällsynta jordartsmetaller?

– Huset är designat så att behovet av tillskottsenergi från solpaneler och batterier är minimalt. Eftersom jag inte är ingenjör utan arkitekt ligger de miljöskadliga ämnena i batterier och solpaneler inte inom min kontroll. Men miljöpåverkan från dem blir väldigt begränsad i det här fallet.

Husets totala miljöpåverkan under hela sin livscykel beskriver Marwa Dabaieh som ”fjäderlätt”.

Utskrattad

Som byggnadsmaterial används exempelvis halm, vass och jute, eller lera. Material som vi till stor del har slutat bygga hus av.

Finns det inte ett skäl till att vi har övergivit dessa material?

– Vi övergav alla naturliga material och gick över till industriella material som stål och cement. Jag tycker det är ett feltänk. Varför fortsätter vi inte att investera och utveckla de mindre skadliga materialen? Man skulle kunna bygga skyskrapor med lera. Det har gjorts förr, säger Marwa Dabaieh.

I själva verket är vad som kan ha varit världens första skyskrapor, så kallade Desert Manhattan i Shibam i Jemen byggda av lera.

Jemens så kallade Desert Manhattan brukar beskrivas som världens äldsta skyskrapor
Jemens så kallade Desert Manhattan brukar beskrivas som världens äldsta skyskrapor. De är byggda av lera. Foto: Wikimedia commons/Dan, CC BY 2.0

– När jag sa att jag ville göra mitt doktorandprojekt i lera skrattade de åt mig. Jag har fått massa kommentarer, om att bygga med lera är för fattiga, för bönder: ”Vi är inte i Afrika. Du kommer från Egypten men här regnar det och snöar” – som om det vore socker jag ville bygga av.

Marwa Dabaiehs tanke är att huset ska tillverkas av de naturmaterial som finns tillgängliga i olika delar av världen, som trä, jute, vass, halm, eller sjögräs. Dessa sönderdelas och mixas tillsammans med bindemedel som också är naturbaserat, och behandlas för att bli hållbart, vattentåligt och brandsäkert. Sammansättningen beror på om det ska användas till golv, väggar eller möbler, berättar Marwa Dabaieh.

– Materialen finns inte på marknaden, men konceptet att tillverka dem av naturliga resurser är väl testat. Alla experiment är gjorda, säger hon.

Huset beräknas kunna stå emot klimatförändringar under 50 års tid. Om huset monteras ner kan delar återanvändas till annat.

– Och till sist kan materialet komposteras, då går det tillbaka till naturen, säger Marwa Dabaieh.

Den främre väggen lagrar solvärme passivt och innehåller gröna växter som renar luften
Den främre väggen lagrar solvärme passivt och innehåller gröna växter som renar luften. Ritning: Marwa Dabaieh, Malmö universitet

Betalar sig själv på 10 år

Husets olika delar ska kunna monteras ihop på egen hand, för att hålla nere kostnaderna för den som köper det. I hennes prototyp är huset endast 20 kvadratmeter stort och kan byggas fristående som en friggebod eller ett ”tiny house”. Men det kan skalas upp för olika ändamål – studenthus, flyktingboende, sommarstuga, exempelvis.

Marwa Dabaieh har fått tag på en bit mark på Brunnshög i Lund via Urban living labs, universitetets så kallade testbädd som prövar olika innovationer för framtiden i verkligheten. Nu behövs bara finansiering. Som forskningsprojekt skulle Marwa Dabaieh behöva en miljon för att bygga huset, men om det kommersialiseras ska priset landa på 10 000 kronor per kvadratmeter, det vill säga 200 000 för ett hus i samma storlek som prototypen. På tio år ska huset ha betalat sig själv, menar arkitekten.

– Eftersom du inte betalar nåt för exempelvis elektricitet kommer du ha fått tillbaka summan du investererade, efter tio års tid.

Vem tänker du dig ska bo i huset?

– Vanligtvis arbetar jag med sårbara människor, som flyktingar, äldre, handikappade. Men klimatförändringarna gör alla sårbara, så huset är för mänskligheten i allmänhet. För vi kommer alla bli sårbara.

Z-huset ska ha noll (zero) miljöpåverkan

• Inga utsläpp 
• Inget energitillskott
• Inget hushållsavfall, vatten eller avloppsavfall
• Inga luftföroreningar inomhus
• Ingen miljöpåverkan vid rivning
• Inget avfall från material
• Ingen kylning

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.