Föreställ dig ett hus som består av växtbaserade material som halm, vass, jute och trä, som du kan bygga ihop själv likt en byggsats i Lego eller en Ikea-möbel. Det skapar sin egen el, gör om ditt matavfall till bioenergi – och är så billigt att de flesta skulle har råd att bo där.

– Tanken är ett hållbart och prisvärt boende som kan stå emot klimatförändringarnas extremväder, som skyfall och extremhetta. Vi kallar det responsiv design. Medan svenska byggnader i dag är gjorda för att klara kallt väder men inte extremhetta är det här huset gjort för att anpassa sig, säger Marwa Dabaieh.

Hon är arkitekt med inriktning på hållbar och miljömedveten arkitektur och docent vid Malmö universitet. Prototypen till det 20 kvadratmeter stora huset kallar hon ”The Z free home”, där Z står för zero, som i noll miljöpåverkan, inom en rad områden: utsläpp, energi, avfall, luftföroreningar och påverkan på miljön när huset rivs är några av dem.

”Fjäderlätt miljöpåverkan”

Husets dusch kan använda regnvatten, och matavfall och toalettens avfall rötas till biogas som ger energi. 

Huset förväntas dra 40 procent mindre el jämfört med dagens mest energieffektiva hus. Främst eftersom det värms upp vintertid och kyls sommartid med passiva, ickemekaniska system, som alltså inte kräver någon elektricitet. Ett exempel är en vägg designad för att fånga in solens värme under dagen och lagra och släppa ifrån sig den under natten. 

– Att minimera behovet av el är det viktigaste. Idag är vi lata och tänker att ny teknik kommer lösa alla problem istället för att dra ner på vår konsumtion. Våra förfäder har kunskap om att använda resurser på ett minimalistiskt sätt, säger Marwa Dabaineh.

Att spara energi i drift kan även handla om att ventilera huset genom nedgrävna rör som tar vara på markens jämna temperatur, på ett liknande sätt som termiter ventilerar sina stackar.

Elen som behövs för till exempel datorer och lampor kan komma från små vindturbiner och solpaneler på huset.

– Jag hade älskat om det kunde drivas helt utan batterier eller solpaneler, för de har också ett miljömässigt pris. Men vi måste vara realistiska – vi behöver batterier en kall vinterdag.

Så hur kan huset ha noll miljöpåverkan om det använder solpaneler och batterier med exempelvis sällsynta jordartsmetaller?

– Huset är designat så att behovet av tillskottsenergi från solpaneler och batterier är minimalt. Eftersom jag inte är ingenjör utan arkitekt ligger de miljöskadliga ämnena i batterier och solpaneler inte inom min kontroll. Men miljöpåverkan från dem blir väldigt begränsad i det här fallet.

Husets totala miljöpåverkan under hela sin livscykel beskriver Marwa Dabaieh som ”fjäderlätt”.

Utskrattad

Som byggnadsmaterial används exempelvis halm, vass och jute, eller lera. Material som vi till stor del har slutat bygga hus av.

Finns det inte ett skäl till att vi har övergivit dessa material?

– Vi övergav alla naturliga material och gick över till industriella material som stål och cement. Jag tycker det är ett feltänk. Varför fortsätter vi inte att investera och utveckla de mindre skadliga materialen? Man skulle kunna bygga skyskrapor med lera. Det har gjorts förr, säger Marwa Dabaieh.

I själva verket är vad som kan ha varit världens första skyskrapor, så kallade Desert Manhattan i Shibam i Jemen byggda av lera.

– När jag sa att jag ville göra mitt doktorandprojekt i lera skrattade de åt mig. Jag har fått massa kommentarer, om att bygga med lera är för fattiga, för bönder: ”Vi är inte i Afrika. Du kommer från Egypten men här regnar det och snöar” – som om det vore socker jag ville bygga av.

Marwa Dabaiehs tanke är att huset ska tillverkas av de naturmaterial som finns tillgängliga i olika delar av världen, som trä, jute, vass, halm, eller sjögräs. Dessa sönderdelas och mixas tillsammans med bindemedel som också är naturbaserat, och behandlas för att bli hållbart, vattentåligt och brandsäkert. Sammansättningen beror på om det ska användas till golv, väggar eller möbler, berättar Marwa Dabaieh.

– Materialen finns inte på marknaden, men konceptet att tillverka dem av naturliga resurser är väl testat. Alla experiment är gjorda, säger hon.

Huset beräknas kunna stå emot klimatförändringar under 50 års tid. Om huset monteras ner kan delar återanvändas till annat.

– Och till sist kan materialet komposteras, då går det tillbaka till naturen, säger Marwa Dabaieh.

Betalar sig själv på 10 år

Husets olika delar ska kunna monteras ihop på egen hand, för att hålla nere kostnaderna för den som köper det. I hennes prototyp är huset endast 20 kvadratmeter stort och kan byggas fristående som en friggebod eller ett ”tiny house”. Men det kan skalas upp för olika ändamål – studenthus, flyktingboende, sommarstuga, exempelvis.

Marwa Dabaieh har fått tag på en bit mark på Brunnshög i Lund via Urban living labs, universitetets så kallade testbädd som prövar olika innovationer för framtiden i verkligheten. Nu behövs bara finansiering. Som forskningsprojekt skulle Marwa Dabaieh behöva en miljon för att bygga huset, men om det kommersialiseras ska priset landa på 10 000 kronor per kvadratmeter, det vill säga 200 000 för ett hus i samma storlek som prototypen. På tio år ska huset ha betalat sig själv, menar arkitekten.

– Eftersom du inte betalar nåt för exempelvis elektricitet kommer du ha fått tillbaka summan du investererade, efter tio års tid.

Vem tänker du dig ska bo i huset?

– Vanligtvis arbetar jag med sårbara människor, som flyktingar, äldre, handikappade. Men klimatförändringarna gör alla sårbara, så huset är för mänskligheten i allmänhet. För vi kommer alla bli sårbara.