I höga rostfria tankar i Gamlestaden i Göteborg fermenteras svampmycel, alltså svampars rottrådar, till så kallat mykoprotein. Myko betyder just svamp, och den typ som används är av en trådig typ, som liknar bomull till utseendet. Sporer från svampen matas med kolhydrater och näringsämnen och bildar på ett dygn lika mycket protein som går att få ut av en ko – men helt veganskt. Proteinet kan användas till exempelvis biffar, nuggets eller färs.

Den resurseffektiva tillverkningen och det näringsrika resultatet har gjort att amerikanska rymdmyndigheten NASA fått upp ögonen för Mycorena. Som ett av två europeiska företag har de valts till finalister i foodtech-tävlingen Deep space food challenge.

– Förutom att möta behoven som långvariga uppdrag i yttre rymden kräver har domarna också övervägt potentialen av att använda teknologin här på jorden, där matosäkerhet är ett allvarligt problem, sa Denise Morris vid NASA:s Marshall Space flight center i Alabama, i ett uttalande i samband med att finalisterna presenterades.

Kristina Karlsson, forskning- och utvecklingsansvarig på Mycorena, är glad över uppmärksamheten som tekniken fått i samband med tävlingen.

– Det är ett otroligt erkännande när en så stor myndighet väljer att se vår teknik som en del av lösningen på framtidens utmaningar med hållbar livsmedelsproduktion. Förhoppningsvis gör det att fler kan upptäcka potentialen av mykoprotein som råvara så att vi kan skala upp produktionen industriellt och möjliggöra den gröna omställningen, säger hon.

Resurseffektivt – i rymden och på jorden

Under kommande veckor kommer representanter från NASA besöka huvudkontoret i Gamlestaden för att ta del av processen som kan göra det möjligt att producera mat i rymden.

– Vår lösning bygger på ett cirkulärt system, som drastiskt reducerar eller helt eliminerar flera av de oönskade restprodukterna ofta förknippade med livsmedelsproduktion, till exempel koldioxidutsläpp, säger Kristina Karlsson.

Den koldioxid som processen ger i från sig när svampen växer tas upp av mikroorganismer i en annan del av systemet. Även den vätska som blir kvar efter fermenteringsprocessen kan nyttjas av mikroorganismerna som tillgodogör sig överblivna näringsämnen.

NASA:s jurymedlemmar kommer på plats att få höra lite mer om Mycorenas bidrag i tävlingen. Upp till tre vinnande bidrag utses i april.

– Det som NASA söker lösningar på är hur vi i framtiden ska klara bemannade utforskningsresor till bland annat Mars, då behöver vi ha väldigt resurseffektiva livsmedelssystem eftersom det varken finns jord att odla i eller obegränsat med syre och vatten under färden. Vår lösning möjliggör det, säger Kristina Karlsson, och fortsätter.

– Vår produkt som den ser ut idag är inte beroende av yttre omständigheter som väder eller klimatförändringar och tillverkningen kräver inga stora ytor eftersom den sker i vertikalt läge. Det gör att vårt produktionssystem inte bara lämpar sig för rymdresor utan precis lika bra för att på ett hållbart sätt föda en ökande befolkning här på jorden.

Smaklöst

Eftersom svampen kan ”äta” olika typer av kolhydrater skulle tillverkningen kunna fungera lite varstans på jorden, enligt Kristina Karlsson.

– I teorin kan vi använda oss av lokala resurser för att mata svampen, som kassava i Nigeria eller majs i Mexiko. Vi kallar det en glokal (global/lokal) lösning som kan hjälpa oss att ställa om matsystemet.

Den lösning som Mycorena idag har i bruk är inte helt utsläppsfri, men har 83 procent mindre koldioxidutsläpp än sojaprotein. Det finns redan produkter i utvalda ICA-butiker och just nu bygger företaget en anläggning i Falkenberg för att kunna skala upp produktionen.

Hur smakar ert protein?

– Den stora fördelen är faktiskt att det är helt smaklöst. Det kan låta konstigt, men en stor del av processen med att framställa växtbaserade proteinprodukter handlar om att maskera den bismak som grödorna medför, innan du sedan kan tillsätta den smak du egentligen vill ha. Det steget i processen slipper vi helt, säger Kristina Karlsson.

– En annan fördel med vårt protein är texturen, fibrerna påminner mer om animaliska fibrer än växtbaserade vilket gör att vi kan efterlikna allt från lax till kyckling och mozzarella, men också skapa helt nya produkter.

Det finns en skepsis mot foodtech, både mot tekniken och att man kräver tillsatser för att få till smak. Vad svarar du den som vill ha ”naturlig” mat?

– Fermenteringsprocessen är en av de äldsta teknikerna i mathistorien, den är lika naturlig som att brygga öl eller göra en surdeg. Mat idag produceras ju till stor del i fabriker oavsett om det är bröd, sallad, eller mykoprotein. Foodtech kan låta läskigt, det brottas vi också med, men för att klara framtidens utmaningar så behöver vi hitta nya lösningar.

Hanna Westerlund

I Sverige dör ungefär 900 människor av narkotika- eller läkemedelsförgiftning varje år. Vanligaste orsaken är just opioider, som till exempel heroin eller fentanyl.

Nässprayen naloxon fungerar som ett motgift mot alla sorters opioider. I dag får naloxon bara skrivas ut av läkare och sjuksköterskor direkt till personer som är i riskzonen för överdos.

Men redan inom några månader skulle naloxon kunna finnas att köpa receptfritt på apotek runt om i Sverige, enligt socialministern.

Orsaken är att Läkemedelsverket ändrar sin bedömning att lagen inte tillåter att naloxon säljs receptfritt.

Apotekspersonal ger instruktioner

Så sent som för ett år sedan sade Läkemedelsverket nej till receptfritt naloxon. Orsaken var att den som får läkemedlet måste få information om hur det ska användas. Lösningen som Läkemedelsverket kommit fram till är att apotekspersonalen står för de instruktionerna.

– En av de viktigaste sakerna är att man bara får spreja en gång, förpackningen innehåller bara en dos. Det skiljer sig från andra typer av nässprejer som man kanske provsprejar innan man använder, säger Paulina Tuvendal, senior utredare vid Läkemedelsverket.

Dessutom måste den som ger naloxon alltid ringa 112. Naloxon fungerar som ett motgift vid opioidöverdos men den effekten kan vara otillräcklig.

Innan naloxon kan börja säljas på apotek krävs att ett företag som tillverkar läkemedlet inkommer med en ansökan, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Demokratin behöver utveckla sina arbetsformer för att inte stelna. Samhället förändras snabbt, och det behövs nya kanaler för människor att delta. Vi tror att allmänheten har mycket mer klokskap att bidra med i klimatdiskussionen än vad som kommer fram idag, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre i ett uttalande.

Flera europeiska länder, däribland Frankrike, Danmark och Finland, har under de senaste åren använt sig av medborgarråd för få inspel från allmänheten i svåra politiska frågor. I mars 2024 är det dags för Sveriges första nationella medborgarråd för klimatet att träffas. 

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

– I dagens politiska debatt möts inte människor. Det gör att man har dålig förståelse för hur andra människor tänker, vilket skapar polarisering i samhället. Samtidigt är klimatet och klimatomställningen väldigt svåra frågor. Tanken med medborgarrådet är att skapa en viktig konversation om hur vi kan hantera och lösa de här frågorna tillsammans, säger Tim Daw till Miljö & utveckling.

Diskussionerna förs med stöd från experter inom klimatområdet, och ska utmynna i ett antal konkreta förslag eller synpunkter. I maj ska rådet rösta om dem, för att därefter förmedla resultatet till beslutsfattare.

Minsta gemensamma nämnaren

Förhoppningen från initiativtagarna är att diskussionerna kan vara mer nyanserade och konstruktiva när människor får chans att fördjupa sig i ämnet, och undvika partipolitiska ställningskrig.

– Vi ser det som ett sätt att få reda på vilken den minsta gemensamma nämnaren är i olika frågor, vilket kan vara till stor hjälp när beslutsfattare ska utforma nya förslag. Men vi vet ju inte alls vad det kommer att leda till, eftersom det är en öppen process, säger Tim Daw till DN.

Till skillnad från i länder som Frankrike drivs inte medborgarrådet för klimatet av regeringen, utan är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Men Tim Daw hoppas ändå att regeringen ska ta emot medborgarrådets slutsatser, säger han til Miljö & utveckling.

– Klimatfrågan är jättesvår för politiker att hantera. Genom att skapa en ”miniversion av Sverige” hoppas vi att medborgarrådet kommer kunna stödja, ge input och komma med idéer som politiker kan fånga upp. Vi hoppas att rådet kan lista upp argument och vägar som är blinda fläckar i den politiska debatten i dag.