Schoolfood4change har startats av den internationella organisationen ICLEI (se faktaruta) med pengar från EU. 3 000 skolor i 26 kommuner och regioner i Europa ska i fyra år kunna arbeta med hur skolmaten ska bli hållbarare.

Det kan handla om upphandlingar av skolmåltider, att kockar kan laga grönare mat, ätbara skolträdgårdar och att maten integreras i pedagogiken. 
I Sverige är Världsnaturfonden samordnare och som pilotskolor har man valt fem skolor i Malmö och 15 skolor i Umeå.

–  Vi märker att detta ligger helt rätt i tiden. I tuffa ekonomiska tider med prishöjningar på mat, brist på olika råvaror och en klimatkris som vi inte kan blunda för så blir frågan om hållbar skolmat för alla ännu mer aktuell, säger Ulrika Backlund, projektledare på WWF Sverige.

Grönare menyer på schemat

Projektet startade när ICLEI i olika sammanhang såg en kraft i just skolmåltider vad gäller hur matkonsumtion kan bli mer hållbar. 

– Det har växt så att ett 40-tal kommuner och expertorganisationer nu samarbetar utifrån EU:s livsmedelsstragtegi Farm to fork, säger Ulrika Backlund.

Varför prövas det här i Malmö och Umeå?

– Malmö och Umeå visade intresse. De ligger också väldigt långt fram i sitt hållbarhetsarbete och arbete med hållbara måltider. Miljöavdelningar och måltidsservice arbetar tätt ihop redan. Det handlar inte om forskning eller ny kunskap utan om att testa sånt vi vet kan fungera. Vad kan bli bättre vad gäller skolmåltider?

Projektet sätter upp ramar av möjliga åtgärder som kolrona kan välja bland. Det kan bli fråga om hållbarare upphandling av skolmåltider, större kunskap hos kockar för grönare menyer, skolträdgårdar, elevinflytande, mindre matsvinn och att maten integreras i pedagogiken.

– Skolmaten är inte bara en lunchrast och skolrestaurangen är inte bara ett ställe där man äter, utan måltidernas innehåll och ursprung kan uppmärksammas i undervisningen. Barnen förstår inte alltid varför viss mat serveras samtidigt som många kommuner försöker styra mot mindre kött både för ekonomin, hållbarheten och hälsan. Eleverna behöver få veta varför viss mat är bra. Det sprider kunskap om ett hållbart matsystem och det är vårt största utvecklingsområde i Sverige, säger Ulrika Backlund.

Skolorna ska också samverka med samhället.

– Skolan kan exempelvis kontakta lokala livsmedelshandlare för att ta vara på varor med kort hållbarhet. En pensionärsförening skulle kunna ta hand om en skolträdgård på helger och lov. Eleverna kan också göra besök på gårdar.

Projektet blir en bra hävarm

I Umeå provar 15 skolor konceptet. Kommunen får EU-pengar som gör att en projektgrupp kan avsätta tid för arbetet. 

– Vi gick med för att det går i linje med kommunens miljömål. Projektet blir en bra hävarm för att utveckla mer hållbara och hälsosamma skolmåltider. Vi kan också lära av andra länder och skolor, säger Märta Streijffert, projektledare på kommunen.  

I ett år har skolorna tittat på var man står idag och skapat arbetsgrupper med pedagoger, måltidspersonal och elevhälsan. De kan sen involvera barnen utifrån barnens ålder.

Tomtebo gårds skolas 300 elever från förskoleklass till årskurs 3 ska delta.

– Vi har en skolträdgård där vi ska satsa på mer närproducerat och närodlat i skolmaten i tätt samarbete med elever och Måltidsservice. En idé vi har är att skicka med en utmaning med eleverna hem över helgerna där de får till uppgift att testa olika smakprovningar tillsammans med sina familjer som vi sedan följer upp under skoltid, säger Maria Roshed Sandström, fritidspedagog på Tomtebogårds skola.

"Framtidens upplysta och hållbara konsumenter"

Ulrika Backlund tycker att svenska skolor generellt har bra skolmat redan idag.

– Jag vågar säga att vi i Sverige ligger ganska långt fram i och med att det är gratis skolmat och att skolorna har kök och att det finns mycket medvetenhet kring hållbarhet.

Sen finns det regioner i Europa som redan köper in enbart ekologiskt och lagar all mat från grunden och till exempel involverar barnen mer i matlagningen på en del skolor.

– Vi behöver lyssna mer på barnen. Det finns en syn att barn inte gillar viss mat, men om de har varit med och odlat en grönsak är de mycket mer benägna att också äta den. Låt barnen vara delaktiga. De är framtidens upplysta och hållbara konsumenter.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.