Schoolfood4change har startats av den internationella organisationen ICLEI (se faktaruta) med pengar från EU. 3 000 skolor i 26 kommuner och regioner i Europa ska i fyra år kunna arbeta med hur skolmaten ska bli hållbarare.

Det kan handla om upphandlingar av skolmåltider, att kockar kan laga grönare mat, ätbara skolträdgårdar och att maten integreras i pedagogiken. 
I Sverige är Världsnaturfonden samordnare och som pilotskolor har man valt fem skolor i Malmö och 15 skolor i Umeå.

–  Vi märker att detta ligger helt rätt i tiden. I tuffa ekonomiska tider med prishöjningar på mat, brist på olika råvaror och en klimatkris som vi inte kan blunda för så blir frågan om hållbar skolmat för alla ännu mer aktuell, säger Ulrika Backlund, projektledare på WWF Sverige.

Grönare menyer på schemat

Projektet startade när ICLEI i olika sammanhang såg en kraft i just skolmåltider vad gäller hur matkonsumtion kan bli mer hållbar. 

– Det har växt så att ett 40-tal kommuner och expertorganisationer nu samarbetar utifrån EU:s livsmedelsstragtegi Farm to fork, säger Ulrika Backlund.

Varför prövas det här i Malmö och Umeå?

– Malmö och Umeå visade intresse. De ligger också väldigt långt fram i sitt hållbarhetsarbete och arbete med hållbara måltider. Miljöavdelningar och måltidsservice arbetar tätt ihop redan. Det handlar inte om forskning eller ny kunskap utan om att testa sånt vi vet kan fungera. Vad kan bli bättre vad gäller skolmåltider?

Projektet sätter upp ramar av möjliga åtgärder som kolrona kan välja bland. Det kan bli fråga om hållbarare upphandling av skolmåltider, större kunskap hos kockar för grönare menyer, skolträdgårdar, elevinflytande, mindre matsvinn och att maten integreras i pedagogiken.

– Skolmaten är inte bara en lunchrast och skolrestaurangen är inte bara ett ställe där man äter, utan måltidernas innehåll och ursprung kan uppmärksammas i undervisningen. Barnen förstår inte alltid varför viss mat serveras samtidigt som många kommuner försöker styra mot mindre kött både för ekonomin, hållbarheten och hälsan. Eleverna behöver få veta varför viss mat är bra. Det sprider kunskap om ett hållbart matsystem och det är vårt största utvecklingsområde i Sverige, säger Ulrika Backlund.

Skolorna ska också samverka med samhället.

– Skolan kan exempelvis kontakta lokala livsmedelshandlare för att ta vara på varor med kort hållbarhet. En pensionärsförening skulle kunna ta hand om en skolträdgård på helger och lov. Eleverna kan också göra besök på gårdar.

Projektet blir en bra hävarm

I Umeå provar 15 skolor konceptet. Kommunen får EU-pengar som gör att en projektgrupp kan avsätta tid för arbetet. 

– Vi gick med för att det går i linje med kommunens miljömål. Projektet blir en bra hävarm för att utveckla mer hållbara och hälsosamma skolmåltider. Vi kan också lära av andra länder och skolor, säger Märta Streijffert, projektledare på kommunen.  

I ett år har skolorna tittat på var man står idag och skapat arbetsgrupper med pedagoger, måltidspersonal och elevhälsan. De kan sen involvera barnen utifrån barnens ålder.

Tomtebo gårds skolas 300 elever från förskoleklass till årskurs 3 ska delta.

– Vi har en skolträdgård där vi ska satsa på mer närproducerat och närodlat i skolmaten i tätt samarbete med elever och Måltidsservice. En idé vi har är att skicka med en utmaning med eleverna hem över helgerna där de får till uppgift att testa olika smakprovningar tillsammans med sina familjer som vi sedan följer upp under skoltid, säger Maria Roshed Sandström, fritidspedagog på Tomtebogårds skola.

"Framtidens upplysta och hållbara konsumenter"

Ulrika Backlund tycker att svenska skolor generellt har bra skolmat redan idag.

– Jag vågar säga att vi i Sverige ligger ganska långt fram i och med att det är gratis skolmat och att skolorna har kök och att det finns mycket medvetenhet kring hållbarhet.

Sen finns det regioner i Europa som redan köper in enbart ekologiskt och lagar all mat från grunden och till exempel involverar barnen mer i matlagningen på en del skolor.

– Vi behöver lyssna mer på barnen. Det finns en syn att barn inte gillar viss mat, men om de har varit med och odlat en grönsak är de mycket mer benägna att också äta den. Låt barnen vara delaktiga. De är framtidens upplysta och hållbara konsumenter.