Tvärt emot en del tidigare larmrapporter verkar inte pandemin ha varit ett hårt slag mot människors psykiska hälsa. När kanadensiska forskare gick igenom 137 studier, från framför allt europeiska höginkomstländer och Asien, såg de ingen stor negativ påverkan.

Generellt i underlaget var den allmän psykiska hälsan och graden av ångest oförändrad före och efter pandemins början. Däremot ökade symtomen för depression något.

Kvinnor mer påverkade

Kvinnor, äldre, universitetsstudenter och de som tillhör sexuella minoriteter verkar ha påverkats något mer negativt än andra. I de grupperna syntes en viss ökning av bland annat depression och ångest.

Studien, som publiceras i tidskriften BMJ, motsäger till viss del annan forskning som publicerats. Enligt forskarna bakom den förklaras det bland annat av att andra studier har tittat på personer som redan hade psykisk ohälsa eller att de handlat om små studier.

I den nya analysen har forskarna bara inkluderat studier där det fanns uppgifter om den psykiska hälsan både före och efter att pandemin bröt ut hos minst 90 procent av deltagarna, alternativt använt statistiska metoder som kompenserat för bortfallet.

Brett Thombs, professor i psykiatri och en av forskarna bakom studien, säger till the Guardian att det funnits ett narrativ om den försämrade psykiska hälsan under pandemin men att detta byggt på anekdoter eller mindre studier.

– Påståenden om att den psykiska hälsan har försämrats under pandemin har grundats på enstaka studier som bara är ögonblicksbilder. De flesta har inte gjort jämförelser över lång tid, säger hon till tidningen.

Fortsatt uppmärksamhet

Forskarna bakom studien påpekar att även om deras resultat pekar mot att det inte finns en allmän ökning av psykisk ohälsa, men att det ska inte tolkas som att pandemin inte hade negativa effekter på vissa grupper.

I en kommentar till studien skriver två danska forskare att även om resultaten tyder på att vi inte behöver oroa oss överdrivet mycket för pandemins effekt på den allmänna psykiska hälsan, så finns det ett problem i samhället med ökande psykisk ohälsa, inte minst bland unga, som behöver uppmärksammas.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.