Ny forskning visar att haven idag kan innehålla mer än 170 biljoner (170 000 000 000 000) plastpartiklar.

Efter att plast första gången upptäcktes till havs för mer än 50 år sedan har mängden ökat.

En ny studie av mätningar av flytande plast i haven mellan 1979 och 2019 visar att mängden mikroplast ökat ”dramatiskt” de senaste 20 åren, enligt forskare vid 5 Gyres institute.

– Den exponentiella ökningen av mikroplaster över världens hav är en skarp varning om att vi måste agera nu i global skala, sluta fokusera på sanering och återvinning och inleda en tid av företagsansvar för hela livscykeln för de saker vi producerar, säger Marcus Eriksen vid institutet till The Guardian.

– Städning är meningslöst om vi fortsätter att tillverka plast i nuvarande takt, återvinning har varit känt länge samtidigt som samtidigt som plastindustrin avvisar alla åtaganden att köpa återvunnet material eller design för återvinning.

Den totala vikten av den mätta plasten beräknas till omkring 2 miljoner ton och om inte åtgärder vidtas omedelbart kan mängden plast öka med 2,6 gånger fram till 2040.

Vid FN:s miljömöte i Nairobi förra året antog alla medlemsstater en resolution om att stoppa plastföroreningar. Ett juridiskt bindande globalt avtal ska visa hur  plastens hela livscykel ska hanteras – design, produktion och bortskaffande, senast 2024.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.