72 procent av världens befolkning lever under auktoritärt styre, och för första gången på 20 år är det fler diktaturer än demokratier i världen. Det konstaterar V-dem-institutet i sin senaste rapport.
Inte sedan 1986 har den demokratinivå som en genomsnittlig person i världen åtnjuter varit så låg, skriver V-dem-institutet som mäter demokratinivån i världen och som är knutet till Göteborgs universitet i rapporten ”Defiance in the face of autocratization”. Värst är utvecklingen i Stillahavsregionen, men även i flera länder i Östeuropa, Centralasien, Latinamerika och i den karibiska övärlden är demokratiutvecklingen på kraftig tillbakagång.
Totalt lever nu 28 procent av jordens befolkning i vad V-dem-institutet klassar som rena diktaturer, medan endast 13 procent lever i liberala demokratier. De flesta länder återfinns dock på en skala mellan de här två polerna. Bland de länder som har gått i en mer auktoritär riktning under de senaste tio åren nämns till exempel Ungern, Indien, Serbien, Thailand och Turkiet.
Enligt V-dem-institutet följer också framväxten av flera diktaturer ett globalt mönster. Det börjar oftast med att auktoritära politiska rörelser får inflytande över regeringspolitiken och börjar montera ner det som ses som demokratins grundpelare: fria medier, ett välfungerande civilsamhälle samt oberoende organisationer och rättsväsende. När detta väl har börjat är det ofta svårt att bromsa utvecklingen.
Men allt är inte nattsvart. För trots att utvecklingen i många länder går bakåt så finns det faktiskt vissa länder där demokratin tidigare har varit på väg att nedmonteras, men som nu har vänt. Dessa är Bolivia, Moldavien, Ecuador, Maldiverna, Nordmakedonien, Slovenien, Sydkorea och Zambia.
– Det som de här länderna har lyckats med är bland annat att få till stånd en prodemokratisk mobilisering, de har återinrättat ett oberoende rättssystem, avsatt auktoritära ledare, infört fria och rättvisa val, arbetat för att minska korruption, och på senare tid fått ett väl fungerande civilsamhälle. Precis några av de ingredienser som vi svenskar anser att en demokrati ska innehålla, säger Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap och chef för V-dem-institutet i ett pressmeddelande.
